15. Människans handlingar och ord är skapade av Allâh

Vissa människor kan dock undra hur våra frivilliga handlingar och ord kan vara skapade av Allâh (´azza wa djall). Så är det eftersom våra handlingar och ord härrör från två saker:

1 – Förmåga.

2 – Vilja.

Om människans handling härrör från hennes vilja och förmåga, så är det Allâh (´azza wa djall) som har skapat den här viljan i hennes hjärta. Det är även Allâh (´azza wa djall) som har skapat förmågan i henne. Han skapar alltså det fullkomliga skälet som ligger bakom resultatet. Han som har skapat skälen är Han som har skapat resultatet. Att Allâh (ta´âlâ) har skapat slavens handling framgår alltså i att slavens handling och ord härrör från två saker:

1 – Vilja.

2 – Förmåga.

Han hade inte kunnat handla utan vilja och förmåga. Den som vill handla men är oförmögen klarar inte av att handla på grund av oförmåga. Och den som är förmögen men ovillig handlar inte heller. I och med att handlingen är resultatet av en beslutsam vilja och en fulländad förmåga, så är det Allâh som har skapat den beslutsamma viljan och den fulländade förmågan. På så sätt vet vi hur Allâh (ta´âlâ) har skapat slavens handlingar. För övrigt är det själva slaven som handlar; det är han som renar sig, ber, betalar allmosa, fastar, vallfärdar, utför ´umrah, trotsar och lyder. Dock existerar alla dessa handlingar via viljor och förmågor som Allâh (´azza wa djall) har skapat. Frågan är nämligen klar och tydlig och lov och pris tillkommer Allâh.

Dessa fyra pelare måste alltså bekräftas. De motsäger inte att den viljebärande personen verkligen handlar. Vi säger ju att elden bränner, men det är Allâh (ta´âlâ) som har skapat dess bränning. Den bränner inte av sig själv. Den bränner för att Allâh (ta´âlâ) har låtit den bränna. Således var inte elden som Ibrâhîm (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kastades i brännande. Ty Allâh (ta´âlâ) sade till den:

كُونِي بَرْدًا وَسَلَامًا عَلَى إِبْرَاهِيمَ

”Bli svalka och säkerhet för Ibrâhîm!”1

Det är vad elden blev för Ibrâhîm. Så elden i sig bränner inte. Det är Allâh (ta´âlâ) som skapar bränningens styrka i den. Bränningens styrka i förhållande till slavarnas handlingar motsvarar deras vilja och förmåga. Via vilja och förmåga blir handlingen till. Via brännande materia blir bränningen i elden till. Det finns ingen skillnad mellan de båda fallen. Men i och med att slaven har vilja, känslor, val och handlingar, så tillskrivs handlingen honom på riktigt varför han också straffas för sina övertramp, ty han både gör och avstår frivilligt.

121:69