15. Alla har inte alls rätt

Måhända säger någon att Imâm Mâliks uttalande om att sanningen är enkom en motstrider det som nämns i ar-Razqâs bok ”al-Madkhal al-Fiqhî”. Där står följande:

”Både Dja´far al-Mansûr och ar-Rashîd ville utse Imâm Mâliks rättsskola och bok ”al-Muwatta’” till ´Abbâsiyyahs författning. Mâlik däremot förbjöd dem det och sade: ”Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare hade delade åsikter inom Fiqh. De skingrades i länderna och alla hade rätt.”1

Historien om Imâm Mâlik (rahimahullâh) är känd. Jag vet dock inte att tillägget ”alla hade rätt” har någon grund i de formuleringar och referenser som jag har läst. Det enda som finns är en i Abû Nu´ayms ”Hilyat-ul-Awliyâ”2 i vars berättarkedja al-Miqdâm bin Dâwûd finns. adh-Dhahabî nämnde honom i ”adh-Dhu´afâ’”. Därtill heter hans formulering:

”… alla ansåg att de hade rätt.”

Det bevisar att formuleringen ”alla hade rätt” i ”al-Madkhal” är påhittad. Hur skall den inte vara det när den går emot de pålitligas rapportering från Imâm Mâlik att sanningen är enkom en? Den uppfattningen delade alla imamer bland följeslagarna, efterföljarna, de fyra imamerna och andra. Ibn ´Abdil-Barr sade:

”Om sanningen hade funnits på två motsatta håll skulle inte Salaf påpekat varandras felaktiga slutsatser, domslut och utslag. Teoretiskt sett är det omöjligt att två motsatser är korrekta. Poeten hade rätt när han sade:

Att bekräfta två motsatser samtidigt

är den fulaste omöjligheten3

Om det är konstaterat att rapporteringen från imamen är falsk, kan någon undra varför imamen inte gick med på att al-Mansûr enade alla utmed ”al-Muwatta’”. Svaret är den mest autentiska rapporteringen i sakfrågan som jag fann i Hâfidh Ibn Kathîrs ”Sharh Ikhtisâr ´Ulûm-il-Hadîth”. Däri förklarade sig Imâm Mâlik och sade:

”Människor har kompilerat och fått reda på saker och ting som inte jag har gjort.”4

Det bevisar hans fulländade kunskap och rättvisa, sade Ibn Kathîr (rahimahullâh).

Med det sagt är all oenighet ond och ingen nåd. Men vissa oenigheter står människan till svars för, som de fanatiska efterhärmarnas oenighet, till skillnad från andra, som följeslagarnas och de efterkommande imamernas oenighet. Alltså var följeslagarnas oenighet olik efterhärmarnas oenighet.

1al-Madkhal al-Fiqhî (1/89).

2Hilyat-ul-Awliyâ (6/332).

3Ibn ´Abdil-Barr i ”al-Djâmi´” (2/88).

4Sharh Ikhtisâr ´Ulûm-il-Hadîth, sid. 31