149. Ditt yttre påverkar ditt inre

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Djilbâb-ul-Mar’ah al-Muslimah, sid. 206-207

Det bevisar att det hör till föreskriftens storslagna mål att skilja sig från de otrogna och låta bli att efterlikna dem. Alla muslimska män och kvinnor är skyldiga att måna om denna plikt, framför allt sett till sina kläder, vilket härmed har intygats av specifika bevis. Därigenom fastställs det sjunde beviset för kvinnans klädsel.

Vissa kan tro att den omtalade skiljelsen är enbart en dyrkan. Det stämmer inte. Den är även logisk och dess visdom är uppenbar. De lärde har fastställt starka band mellan det yttre och det inre, och att det yttre har stark inverkan på det inre. På gott och ont, vill säga. Även om det är något en människa inte märker på sig själv, så kan utomstående göra det. Shaykh-ul-Islâm (rahimahullâh) sade:

”Det kan intygas av både sinne och erfarenhet. Om två person från samma land råkar träffa varandra i ett främmande land, uppstår en väldig vänskap och harmoni mellan dem ehuru de är helt främmande för varandra, eller kanske till och med ovänner, i sitt hemland. I detta fall är deras gemensamma nämnare deras gemensamma hemland i ett främmande land. Till och med om de har liknande turbaner, kläder, frisyrer eller transportmedel, förlikar de sig med varandra mer än vad de gör med alla andra. Du kan se hur folk tillhörande ett visst yrke förlika sig med varandra mer än vad de förlikar sig med andra yrkesgrupper. Den upplevelsen kan till och med uppstå bland människor som egentligen ligger i fejd med varandra, antingen relaterad till makt eller också till religion. Du kan finna kungar och ledare som, trots det geografiska avståndet mellan dem, känna samröre och tillsyn gentemot varandra. Allt detta beror på läggningen och allt vad den innebär. Det enda som kan förebygga sådana upplevelser är religion eller speciella mål.

Om jordisk liknelse medför kärlek, vad ska då sägas om religiös liknelse? Sådan liknelse medför än större och starkare kärlek. Kärlek till dem krockar dock med tron… Allâh (subhânah) sade:

لَا تَجِدُ قَوْمًا يُؤْمِنُونَ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ يُوَادُّونَ مَنْ حَادَّ اللَّهَ وَرَسُولَهُ وَلَوْ كَانُوا آبَاءهُمْ أَوْ أَبْنَاءهُمْ أَوْ إِخْوَانَهُمْ أَوْ عَشِيرَتَهُمْ أُوْلَئِكَ كَتَبَ فِي قُلُوبِهِمُ الْإِيمَانَ وَأَيَّدَهُم بِرُوحٍ مِّنْهُ

”Du kan inte finna människor som tror på Allâh och den Yttersta dagen och älska dem som trotsar Allâh och Hans sändebud – inte ens om det gäller deras egen fader eller son eller broder eller andra som står dem nära. Det är i deras hjärtan som Han har skrivit in tron och de som Han har stärkt med Sin ande.”1

Han (subhânahu wa ta´âlâ) berättar att ingen troende älskar vantrogna, och att den som älskar vantrogna inte är troende. I och med att uppenbar liknelse medför kärlek, är den förbjuden.”2

158:22

2Iqtidhâ’-us-Sirât al-Mustaqîm, sid. 105-106