Ansâr hade fått reda på att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade lämnat Makkah och var på väg till dem. Varje dag gick de ut till basalten i väntan på honom. Måndagen den tolfte Rabî´ al-Awwal tretton år efter hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) profetkall anlände han till dem under den ljusaste förmiddagen. Ansâr hade redan varit ute den dagen. Efter att de hade stått och väntat en lång tid gick de hem. Den förste som fick syn på honom var en jude som stod på sitt hustak. Han skrek för full hals:

”Banû Qaylah! Er farfar som ni väntar på har kommit!”

Ansâr gick ut med sina svärd och hälsade på honom med den profetiska hälsningen. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) slog sig ned i Qubâ’ hos Kulthûm bin al-Hadam. En annan teori är att det var hos Sa´d bin Khaythamah. Muslimerna kom och hälsade på Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). De flesta av dem hade aldrig sett honom förr. Vissa av dem, eller kanske till och med de flesta av dem, trodde att han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var Abû Bakr på grund av hans myckna gråa hår. När det hade blivit riktigt varmt tog Abû Bakr (radhiya Allâhu ´anh) en tygbit för att skugga Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Då visste människorna vem som var Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).