13. Sällskapet

Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har bekräftat att Han är med Sin skapelse. Dess bevis ur Qur’ânen är bland annat Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَهُوَ مَعَكُمْ أَيْنَ مَا كُنتُمْ

”Han är med er, var ni än befinner er.”1

وَأَنَّ اللّهَ مَعَ الْمُؤْمِنِينَ

”Allâh är med de troende.”2

إِنَّنِي مَعَكُمَا أَسْمَعُ وَأَرَى

”Jag skall vara med er; Jag hör och ser.”3

Dess bevis ur Sunnah är bland annat profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Den bästa tron är att du vet att Allâh är med dig var du än är.”4

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till sin vän Abû Bakr medan de var i grottan:

لاَ تَحْزَنْ إِنَّ اللّهَ مَعَنَا

”Sörj inte – Allâh är med oss!”5

Salaf och samfundets imamer är enade om detta.

Den språkliga definitionen av sällskap är samvaro och umgänge. Dess fordringar beror emellertid på vilket sammanhang det används i. Det kan betyda blandning. Exempel på det är att vattnet är blandat med filmjölken. Det kan också betyda hot och varning. Exempel på det är att bödeln säger till gärningsmannen:

”Gå! Jag är med dig.”

Det kan även betyda hjälp och stöd. Exempelvis sägs det till personen som vädjar om hjälp:

”Jag är med dig.”

Detta och liknande ord som har lika formuleringar men olika betydelser och fordringar, beroende på vad de tillskrivs och i vilka sammanhang de nämns, kallas av vissa för ”tvivlande” ord. Det beror på att de får åhöraren att tvivla ifall ordet har en formulering och en annan betydelse eller samma formulering och betydelse. Faktum är att det hör till den typ av ord som har samma formulering och betydelse eftersom språkgrundaren grundade ordet med gemensamma nämnare. Att då ordet har olika domar och fordringar beror på att de nämns i olika sammanhang. Det beror nämligen inte på själva grunden till ordet.

När detta är klargjort, framgår det klart och tydligt att sällskapet som bifogas Allâh är verkligt och inte metaforiskt. Dock är Allâhs sällskap med skapelsen ett sällskap som passar endast Honom. Det är inte som sällskapet skapelserna emellan. Allâhs sällskap är högre och fullkomligare. Det består inte av de fordringar som skapelsernas sällskap emellan består av.

Vissa av Salaf förklarade Allâhs sällskap med skapelsen som Hans kunskap om den. Detta är dock en del av tolkningens fordringar. Syftet med den var avvisning av de panteistiska Djahmiyyah som sade att Allâh är överallt med Sin essens. Deras bevis var verser som tar upp sällskapet. Då klargjorde Salaf att det inte betyder att Han är med dem med Sin essens. Det är ju omöjligt ur såväl rimliga perspektiv som föreskrivna perspektiv. Ty det motstrider Hans oundkomliga höghet samtidigt som det fordrar att Han är omsluten av Sin skapelse, vilket är omöjligt.

Allâhs sällskap med skapelsen är av två typer, allmän och specifik:

1 – Den allmänna innebär att Allâh omfattar alla Sina skapelser (troende som otrogna, fromma som syndiga) med kunskap, förmåga, kontroll, makt och annat som hamnar under Hans herravälde. Denna typ av sällskap fordrar att den som tror på den är ständigt medveten om att Allâh (´azza wa djall) bevarar en. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den bästa tron är att du vet att Allâh är med dig var du än är.”

Exempel på detta sällskap är Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَهُوَ مَعَكُمْ أَيْنَ مَا كُنتُمْ

”Han är med er, var ni än befinner er.”

أَلَمْ تَرَ أَنَّ اللَّهَ يَعْلَمُ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ مَا يَكُونُ مِن نَّجْوَى ثَلَاثَةٍ إِلَّا هُوَ رَابِعُهُمْ وَلَا خَمْسَةٍ إِلَّا هُوَ سَادِسُهُمْ وَلَا أَدْنَى مِن ذَلِكَ وَلَا أَكْثَرَ إِلَّا هُوَ مَعَهُمْ أَيْنَ مَا كَانُوا

”Har du inte klart för dig att Allâh känner allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär? När tre samlas till en hemlig överläggning är Han den fjärde, och om fem samlas är Han den sjätte; och vare sig de är färre eller flera är Han med dem, var de än befinner sig.”6

2 – Den specifika innebär hjälp och stöd till den som det bifogas. Den gäller särskilt värdiga sändebud och deras anhängare. Exempel på detta sällskap är Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَأَنَّ اللّهَ مَعَ الْمُؤْمِنِينَ

”Allâh är med de troende.”

إِنَّ اللّهَ مَعَ الَّذِينَ اتَّقَواْ وَّالَّذِينَ هُم مُّحْسِنُونَ

”Allâh är med dem som fruktar och som gör det goda och det rätta.”7

إِنَّنِي مَعَكُمَا أَسْمَعُ وَأَرَى

”Jag skall vara med er; Jag hör och ser.”

لاَ تَحْزَنْ إِنَّ اللّهَ مَعَنَا

”Sörj inte – Allâh är med oss!”

Måhända frågar någon ifall sällskapet är Allâhs essensegenskap eller handlingsegenskap. Det allmänna sällskapet tillhör essensegenskaperna då Allâh är beskriven med dess fordringar i evig tid. Vad det specifika sällskapet beträffar, så är det en handlingsegenskap. Ty dess fordringar beror på dess orsaker. Detta sällskap finns när orsakerna finns och vice versa.

157:4

28:19

320:46

4at-Tabarânî i ”al-Kabîr” och ”al-Awsat”, vilket nämns i ”Madjma´-uz-Zawâ’id” (1/60), al-Bayhaqî i ”al-Asmâ’ was-Sifât” (907) och Abû Nu´aym i ”al-Hilyah” (6/124).

59:40

658:7

716:128