13. Indirekt vädjan för behövande muslimer

49 – Muslim rapporterade via Djâbir som sade:

”Vi var en förmiddag hos Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) när en grupp barfotade och nakna människor kom. Deras kläder var trasiga och svärden var fastspända. De flesta av dem var från Mudhar. När Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) såg vilken fattigdom de led av ändrades hans ansiktsdrag. Han gick in och ut och bad Bilâl kalla till bönen. Därefter bad han och predikade och läste:

يَا أَيُّهَا النَّاسُ اتَّقُواْ رَبَّكُمُ الَّذِي خَلَقَكُم مِّن نَّفْسٍ وَاحِدَةٍ وَخَلَقَ مِنْهَا زَوْجَهَا وَبَثَّ مِنْهُمَا رِجَالاً كَثِيرًا وَنِسَاء وَاتَّقُواْ اللّهَ الَّذِي تَسَاءلُونَ بِهِ وَالأَرْحَامَ إِنَّ اللّهَ كَانَ عَلَيْكُمْ رَقِيبًا

”Människor! Frukta er Herre som har skapat er av en enda varelse och av denna har skapat dess make och låtit dessa två [föröka sig] och sprida sig [över jorden] i väldiga skaror av män och kvinnor. Frukta Allâh, i vars namn ni innerligt och enträget ber varandra [om hjälp], och [visa aktning för] de nära släktskapsbanden. Allâh vakar över er.”1

och:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اتَّقُوا اللَّهَ وَلْتَنظُرْ نَفْسٌ مَّا قَدَّمَتْ لِغَدٍ وَاتَّقُوا اللَّهَ إِنَّ اللَّهَ خَبِيرٌ بِمَا تَعْمَلُونَ

”Troende! Frukta Allah, och tänk på vad ni sänder framför er, var och en, till morgondagen! Ja, frukta Allâh! Han är väl underrättad om vad ni gör.”2

En man kan skänka guldmynt, silvermynt, kläder, vete och till och med en halv dadel.” En man från Ansâr kom med en pung som han knappt kunde hålla i. Människorna började ta efter tills att jag såg två högar av mat och kläder. Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ansikte sken. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som lägger en fin grund i islam belönas för den och för den som handlar utmed den efter honom utan att någons belöning reduceras. Och den som lägger en dålig grund i islam straffas för den och för den som handlar utmed den efter honom utan att någons straff reduceras.”3

50 – Abû Bakr al-Athram sade:

”Jag hörde hur Abû ´Abdillâh Ahmad bin Hanbal blev frågad om att fråga å en annan persons vägnar. Han sade: ”Nej. Han får säga det indirekt. När de barfotade och nakna kom sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Skänk välgörenhet.” Han sade inte: ”Ge dem!” Han blev frågad om en man som säger att en annan man är i behov varpå Ahmad svarade: ”Det är indirekt. Det är okej. Tiggeriet ligger i att säga ”Ge honom!” Jag tycker inte om att man tigger för sig själv för att inte tala om för någon annan. I det här fallet föredrar jag indirekta anvisningar.”

51 – al-Firâsî sade:

”Skall jag tigga, Allâhs sändebud?” Han sade: ”Nej. Och om du verkligen måste tigga så tigg från de rättfärdiga.”4

Denna hadîth bevisar dock att det är tillåtet att tigga direkt för sig själv och för andra vid behov och Allâh vet bättre.

52 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Medla så kommer ni att belönas. Allâh beslutar via Sin profet det Han vill”5

Häri finns det bevis för en oinskränkt vädjan för någon annan.

53 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Skall ingen skänka välgörenhet till den här?”

54 – Allâh (ta´âlâ) sade:

مَّن يَشْفَعْ شَفَاعَةً حَسَنَةً يَكُن لَّهُ نَصِيبٌ مِّنْهَا

”Den som ingriper i och stöder en god sak får dela dess [goda följder].”6

55 – Abû Qulâbah sade:

”Den som strävar efter att få hjälpa sin muslimske broder, oavsett om hans mål uppnås eller inte, belönas för ett tusen år av nattlig bön och fasta.”

56 – Allâh (ta´âlâ) sade:

مَّن يَشْفَعْ شَفَاعَةً حَسَنَةً يَكُن لَّهُ نَصِيبٌ مِّنْهَا

”Den som ingriper i och stöder en god sak får dela dess [goda följder].”7

Han sade inget om att ingripandet accepteras. Det bevisar att bara ingripandet i sig medför belöning. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Medla så kommer ni att belönas.”

Det spelar nämligen ingen roll om medlingen accepteras eller inte.

57 – az-Zuhrî sade:

”Om någon av er behöver något från sin broder, så skall han gå hem till honom. Det är lättare att få hjälp på det viset.”

58 – Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

”Allâh har slavar som människorna är lugna med för att de tar hand om deras behov och gör dem glada. Dessa människor är säkrade mot Allâhs straff på Domedagen.”

59 – adh-Dhahhâk sade om Allâhs (ta´âlâ) ord:

قَالُواْ يَا أَيُّهَا الْعَزِيزُ إِنَّ لَهُ أَبًا شَيْخًا كَبِيرًا فَخُذْ أَحَدَنَا مَكَانَهُ إِنَّا نَرَاكَ مِنَ الْمُحْسِنِينَ

”De sade: ”[Ädle och] mäktige herre! Han har en fader i hög ålder. Sätt därför en av oss i fängelse i hans ställe. Vi kan se att du är en god och rättrådig människa.”8

”Hans godhet var att när någon blev sjuk i fängelset, vakade han över honom, när någon fick det svårt, underlättade han det för honom, och när någon var i behov, samlade han ihop människorna och vädjade för honom.”

14:1

259:18

3Muslim (1017).

4Abû Dâwûd (1646) och an-Nasâ’î (5/95). al-´Abbâd sade: ”Svag enligt Shaykh al-Albânî.” (Sharh Sunan Abî Dâwûd)

5al-Bukhârî (2/140) och Muslim (16/177).

64:85

74:85

812:78