13. I´tikâf

I´tikâf är Sunnah för män och kvinnor. Det har bekräftats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade vara i I´tikâf i Ramadhân. Det sista sättet han praktiserade var att han vistades i I´tikâf de tio sista dagarna. Vissa av profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hustrur kunde också vistas i I´tikâf med honom. Det fortsatte de med efter hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) död.

I´tikâf hålls som bäst i Ramadhân. Det kan hållas i alla moskéer som det bes samlingsbön i. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلاَ تُبَاشِرُوهُنَّ وَأَنتُمْ عَاكِفُونَ فِي الْمَسَاجِدِ

”Men undvik beröring med dem då ni drar er tillbaka till moskén för hängivelse.”1

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var i I´tikâf de tio sista dagarna i Ramadhân. En gång lämnade han det för att göra det i Shawwâl.

Syftet med I´tikâf är att sysselsätta sig helt med dyrkan och avhållsamhet med Allâh. Denna avhållsamhet är den Sharî´ah-baserade avhållsamheten. Vissa definierade I´tikâf som ”att skära alla band från alla skapelser i Skaparens tjänst”. Det vill säga att alla band som distraherar från lydnaden och dyrkan till Allâh kapas.

I´tikâf skall hållas i moskéerna som det bes samlingsbön i. Om det inte bes fredagsbön i moskén är det bättre att göra I´tikâf i en moské där fredagsbönen hålls om så är möjligt.

Det finns ingen bestämd tid för I´tikâf, enligt de lärdas mest korrekta åsikt.

Det är inget villkor att fasta under I´tikâf. Det är trots allt bättre att fasta. Det är Sunnah att gå till sin I´tikâf-plats när han avser I´tikâf och att gå ut därifrån när den avsedda tiden har gått ut. Han får avbryta sin vistelse vid behov. I´tikâf är trots allt Sunnah. Det är inte obligatoriskt att inleda I´tikâf så länge den inte är sammanknippad med en avlagd ed.

Det är rekommenderat att vistas i I´tikâf de tio sista dagarna i Ramadhân. Så gjorde profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Det är rekommenderat för den som går in i I´tikâf att gå till sin I´tikâf-plats efter Fadjr-bönen den 21 Ramadhân och gå ut därifrån när de tio dagarna är över. Så gjorde profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

Om I´tikâf skulle avbrytas är som sagt ingen skada skedd så länge ingen ed har avlagts. Om möjligt är det bäst att ha en särskild plats i moskén vari personen finner lugn och ro.

Personen i I´tikâf är ålagd att hålla sig till sin I´tikâf-plats och sysselsätta sig med att påminna sig om Allâh och dyrka. Han skall endast lämna platsen vid behov som urinering och tarmuttömning. Han får också lämna platsen för att gå ut och äta om det inte finns någon som kan hämta mat till denne. Precis som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjorde är det tillåtet att gå ut vid behov.

Det är inte tillåtet för maken att ha samlag med sin hustru när hon är i I´tikâf. Det är inte heller tillåtet för mannen i I´tikâf att ha samlag med sin hustru. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلاَ تُبَاشِرُوهُنَّ وَأَنتُمْ عَاكِفُونَ فِي الْمَسَاجِدِ

”Men undvik beröring med dem då ni drar er tillbaka till moskén för hängivelse.”2

Det är bäst att inte tala för mycket med människorna. I stället skall han sysselsätta sig med att dyrka och lyda Allâh. Dock är ingen skada skedd om han skulle få besök av sina bröder eller om kvinnan skulle få besök av sina Mahârim eller systrar och de börjar tala med dem. Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hustrur besöka honom och han talade med dem. Efter det gick de hem. Det bevisar att det är tillåtet.

Det är tillåtet för personen i I´tikâf och andra att sova och äta i moskén. Det finns hadîther och rapporteringar kring det däribland Ahl-us-Saffahs tillstånd. Det skall dock understrykas att renheten i moskén skall bibehållas och att allt som matrester och annat som smutsar ned moskén skall undvikas. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Mitt samfunds belöningar presenterades för mig inklusive smutsen som mannen tar ut ur moskén.”3

Rapporterad av Abû Dâwûd och at-Tirmidhî och den är autentisk enligt Ibn Khuzaymah. ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde att moskéerna byggs i stadsdelarna och att de städas och doftsätts4.

Rapporterad av de fem bortsett från an-Nasâ’î. Dess kedja är god.

Muslimer! Fastan är en väldigt rättfärdig handling. Dess belöning är överflödig och framför allt fastan i Ramadhân. Högakta den, må Allâh benåda er, med rättfärdiga avsikter och nedlagd vikt vid dess fasta, nattbön, tävling om goda handlingar och snabba initiativ till ärlig ånger för samtliga synder och illgärningar. Håll er borta från det som Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har förbjudit er. Håll er borta från allt som Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har förbjudit er. Lyd Honom hela tiden i Ramadhân och annars. Råd varandra att befalla det goda och förbjuda det onda och kalla till allt gott så att ni vinner paradiset, lyckan, äran och räddningen i de båda liven.

Vi ber Allâh att Han skyddar oss och er från det som orsakar Hans vrede, accepterar vår fasta och nattbön, korrigerar de muslimska makthavarna och stödjer Sin religion via dem och försakar Sina fiender via dem och får alla att förstå religionen och hålla fast vid den stabilt och döma och dömas utmed den inom samtliga frågor. Han är sannerligen kapabel till allt.

Må Allâh hylla, sända frid till och välsigna Sin tjänare och Sitt sändebud och vår profet Muhammad, hans familj, följeslagare och dem som följer hans väg fram till Domedagen.

12:187

22:187

3Abû Dâwûd (461) och at-Tirmidhî (2916). Svag enligt al-Albânî i ”Dha´îf-ul-Djâmi´” (2700).

4Abû Dâwûd (455), at-Tirmidhî (594), Ibn Mâdjah (758) och Ahmad (26429). Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh-ul-Djâmi´” (436).