13. Det är avguderi att be någon annan än Allâh om skydd

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

 

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

 

وَأَنَّهُ كَانَ رِجَالٌ مِّنَ الْإِنسِ يَعُوذُونَ بِرِجَالٍ مِّنَ الْجِنِّ فَزَادُوهُمْ رَهَقًا

 

”Men det fanns människor som hade för vana att anropa några av djinnerna om skydd, och kom på så sätt deras högmod att växa.”1

 

2 – Khawlah bint Hakîm (radhiya Allâhu ´anhâ) berättade att hon hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga:

 

”Den som slår sig ned på en plats och säger:

 

أَعُوذُ بِكَلِمَاتِ الله التامَّاتِ من شَرِّ مَا خَلَقَ

 

”Jag söker skydd via Allâhs fulländade ord mot det onda som Han har skapat.”

 

kommer inte att skadas av något så länge han vistas på den platsen.”2

 

Rapporterad av Muslim.

 

 

FÖRKLARING

Det vill säga att handlingen är större avguderi precis som alla andra former av dyrkan som ägnas någon annan än Allâh. Ty bön om skydd är dyrkan. Allâh (ta´âlâ) sade:

فَاسْتَعِذْ بِاللّهِ

”Be då Allâh beskydda dig.”3

قُلْ أَعُوذُ بِرَبِّ النَّاسِ

”Säg: ”Jag söker skydd hos människornas Herre.”4

قُلْ أَعُوذُ بِرَبِّ الْفَلَقِ

”Säg: ”Jag söker skydd hos gryningens Herre.”5

Vad beträffar att söka skydd hos en levande, närvarande och kapabel skapelse, så är det okej. Exempelvis ber du en man skydda dig mot hans slav eller son. Allâh (ta´âlâ) sade:

فَاسْتَغَاثَهُ الَّذِي مِن شِيعَتِهِ عَلَى الَّذِي مِنْ عَدُوِّهِ

”Och den som hörde till hans folk ropade till honom att hjälpa honom mot hans fiende.”6

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَأَنَّهُ كَانَ رِجَالٌ مِّنَ الْإِنسِ يَعُوذُونَ بِرِجَالٍ مِّنَ الْجِنِّ فَزَادُوهُمْ رَهَقًا

”Men det fanns människor som hade för vana att anropa några av djinnerna om skydd, och kom på så sätt deras högmod att växa.”7

Versen uppenbarades i samband med att det fanns människor som bad djinnernas ledare om skydd. Så handlade araberna under den hedniska tiden. När de slog sig ned på en plats sade de:

”Vi ber den här dalens ledare skydda oss mot hans folks syndare.”

Handlingen hör alltså till den hedniska tiden praxis. Det är obligatoriskt att allt sådant endast ägnas Allâh. Allâh sade:

فَزَادُوهُمْ رَهَقًا

”… och kom på så sätt deras högmod att växa.”

Det vill säga att djinnerna fick människornas rädsla att växa. När människorna bävade för och fruktade djinnerna steg djinnernas högmod. Vissa av Salaf sade att det betyder tvärtom och att människorna fick djinnernas högmod och arrogans att växa. Båda betydelserna är emellertid korrekta. När en människa ber en djinn om skydd högaktas han så att han växer i högmod och arrogans samtidigt som människan växer i rädsla för djinnerna. Allâh nämnde dem i ett fördömande sammanhang, vilket innebär att det är obligatoriskt att lämna den handlingen.

2 – Khawlah bint Hakîm (radhiya Allâhu ´anhâ) berättade att hon hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga:

”Den som slår sig ned på en plats och säger:

أَعُوذُ بِكَلِمَاتِ الله التامَّاتِ من شَرِّ مَا خَلَقَ

”Jag söker skydd via Allâhs fulländade ord mot det onda som Han har skapat.”

kommer inte att skadas av något så länge han vistas på den platsen.”8

Rapporterad av Muslim.

Det är rekommenderat att be denna bön när man slår sig ned på en plats. Hadîthen bevisar bönens dygd och att den bidrar med skydd mot djinnernas och människornas ondska. Detsamma skall sägas när man går ombord på ett flygplan, sätter sig i en bil, går på ett tåg och dylikt. Det finns en hadîth vari det nämns att det är rekommenderat att läsa den tre gånger. När profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad om något gjorde han det tre gånger.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ”ord”. Det vill säga Allâhs rådande och universella ord som ingen och inget kan avvisa. Vissa av Salaf sade att ”ord” betyder de Sharî´ah-baserade orden och Qur’ânen därför att de är väldiga och ädla ord och Allâhs tal. Båda förklaringarna är korrekta och båda hör till Allâhs (subhânah) egenskaper. Hans universella tal är rådande och Hans Sharî´ah-baserade tal är det bästa talet.

I hadîthen finns bevis för Tawassul via Allâhs egenskaper. Salaf argumenterade med denna hadîth för att bevisa att Allâhs tal är oskapat då det inte är tillåtet att göra Tawassul via någon annan än Allâh. Hadîthen bevisar nämligen att Allâhs tal är en av Allâhs egenskaper, att det är tillåtet att söka skydd via det och att det inte är skapat.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ”kommer inte att skadas av något”. Att ordet ”något” nämns i obestämd form betyder att det gäller allting. Det bevisar bönens dygd och att det skall handlas utmed den. Vad beträffar skydd via någon annan än Allâh och Hans egenskaper, så är det inte tillåtet enligt samstämmigheten. Ty det är avguderi.

172:6

2Muslim (2708).

37:200

4114:1

5113:1

628:15

772:6

8Muslim (2708).