Publicerad: 2012-04-19
Talare: Imâm ´Abdul-´Azîz bin ´Abdillâh bin Bâz (d. 1420)
Källa: Arkân-ul-Islâm, sid. 257-275, Dâr-ud-Dâ´î, 1420

Fråga 1: Skall barn med urskillningsförmåga beordras att fasta? Belönas de för fastan om de skulle bli könsmogna under fastan?

Svar: Pojkar och flickor skall beordras att fasta när de är sju år gamla så att de vänjer sig vid fastan. Deras målsmän är ålagda att beordra dem det på samma sätt som de är ålagda att beordra dem att förrätta bönen. När de blir könsmogna, är de förpliktigade att fasta. Skulle de bli könsmogna medan de fastar, belönas de för just den dagen. Om en pojke blir femton år efter att solen har gått i zenit medan han fastar, belönas han för den dagen. För hans del motsvarar förmiddagen frivillig fasta medan den motsvarar en obligatorisk sådan efter zenit. Detta gäller om han inte blivit könsmogen dessförinnan via könshår eller utlösning. Samma sak gäller flickorna. Den enda skillnaden är att flickorna blir könsmogna med en fjärde faktor, nämligen menstruationen.

Fråga 2: Hur fastar man om nymånen går upp vid olika tider på olika platser? Måste länder som USA och Australien fasta samtidigt som Saudiarabien?

Svar: Den korrekta åsikten är att man tar hänsyn till synen av nymånen och inte till att den visar sig olika på olika platser. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) beordrade att man tar hänsyn till synen av nymånen utan att detaljera frågan. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Fasta när ni ser den och bryt fastan när ni ser den. Skulle det då bli oklart, skall ni fullborda perioden trettio dagar.”

Denna hadîth finns i al-Bukhârî och Muslim.

Hadîther med liknande innebörd är många och profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tog inte hänsyn till att nymånen visar sig olika på olika platser, trots att han kände till det.

Fråga 3: Är det förbjudet för oss att äta frukost under böneutropet (Adhân) eller kan vi äta och dricka fram till dess att det är över?

Svar: Om böneroparen är känd för att han endast ropar till bön när gryningen har gått in, är det obligatoriskt att låta bli att äta, dricka och allting annat som bryter fastan när han börjar ropa till bön. Men om böneutroparen följer almanackan, är det tillåtet att äta och dricka under böneutropet. Det har bekräftats autentiskt att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Under natten ropar Bilâl till bön. Ät och drick till dess att Ibn Umm Maktûm ropar.”

Rapporteraren sade i slutet av hadîthen:

”Ibn Umm Maktûm var blind och brukade inte ropa till bön förrän de sade: ”Det har grynats! Det har grynats!””

Däremot är det säkrare för de troende att avstå från all form av frukost under böneutropet för att handla utmed profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord (i betydelse):

”Lämna det du tvivlar på och ta det du inte tvivlar på.”

Fråga 4: Hur lyder domen för havande och ammande kvinnor som låter bli att fasta? Är de ålagda att ta igen de missade dagarna eller att sona?

Svar: Havande och ammande kvinnor är jämlika sjuklingar. Om de upplever svårigheter med fastan, är det föreskrivet för dem att låta bli att fasta. I stället får de ta igen de missade dagarna då de klarar av att göra det.

Fråga 5: Vad anser ni om att följande målgrupper får lov att låta bli att fasta: gamlingar och sjuklingar som lider av obotliga  sjukdomar?

Svar: De som inte klarar av att fasta pga. ålder eller obotlig sjukdom, får dagligen ge föda till fattiga människor om de förmår att göra det. Detta svar gav flera följeslagare (radhiya Allâhu ´anhum). En av dem var Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ).

Fråga 6: Hur lyder domen för att menstruerade kvinnor och kvinnor med nedkomstsblödning fastar? Vad gäller dem om de skulle skjuta upp fastan till nästa Ramadhân?

Svar: Menstruerade kvinnor och kvinnor med nedkomstsblödningar är ålagda att inte fasta. Det är inte tillåtet för dem att förrätta bönen och fasta i dessa tillstånd. Och om det skulle göra det, anses handlingarna ändå inte vara giltiga. De är ålagda att ta igen fastan till skillnad från bönen. Det har rapporterats autentiskt att ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) ställdes frågan om den menstruerande kvinnan skall ta igen sin fasta och bön. Hon svarade:

”Vi brukade befallas att ta igen fastan till skillnad från bönen.”

Baserat på vad ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade, är de lärda ense om att den menstruerande kvinnan är ålagd att ta igen fastan till skillnad från bönen.

Den som utan någon Sharî´ah-baserad ursäkt skjuter upp dessa missade dagar till dess att nästa Ramadhân infaller, måste ångra sig inför  Allâh, ta igen dessa missade dagar samt ge daglig föda till de fattiga. Samma sak gäller om sjuklingarna och resenärerna utan någon Sharî´ah-baserad ursäkt skjuter upp sina missade dagar till nästa Ramadhân. Skulle de däremot fortfarande vara sjuka, respektive på resande fot fram till dess att nästa Ramadhân infaller, är de endast ålagda att ta igen de missade dagarna. Detta skall ske efter att de har frisknat till och kommit hem.

Fråga 7: Hur lyder domen för sjuklingen som inte fastar under Ramadhân och därefter avlider? Måste någon annan ta igen dessa dagar eller ge föda till fattiga i hans ställe?

Svar: Om en Muslim dör av sin sjukdom efter Ramadhân, är man varken ålagd att fasta i hans ställe eller ge föda till de fattiga, ty han är  ursäktad av Sharî´ahn. Detsamma gäller den resande om han dör under sin resa eller direkt efter att återvänt hem.

Men om man frisknar till, respektive kommer hem och försummar att ta igen de missade dagarna och sedan dör, skall hans förmyndare – det vill säga hans släktingar – ta igen hans fasta. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Om en person dör efter att ha varit ålagd att fasta, skall hans förmyndare fasta i hans ställe.”

Rapporterad i al-Bukhârî och Muslim.

Om de inte klarar av att fasta i hans ställe, får de dagligen ge föda till fattiga. Denna föda motsvarar ungefär ett och ett halvt kilo.

Samma sak gäller menstruerande kvinnor och kvinnor med nedkomstsblödningar. Om de dör utan att ha tagit igen sina missade dagar pga. försumning, skall deras förmyndare fasta i deras ställe. Om de då inte klarar av det, får de ge föda till fattiga.

Och om man inte klarar av att ge fattiga föda, är man inte ålagd något. Allâh (ta´âlâ) sade (i betydelse):

”Allâh lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära.”[1]

Fråga 8: Hur lyder domen för att injektera sprutor i ådrorna och musklerna? Finns det någon skillnad mellan dem för den  fastande?

Svar: Den korrekta åsikten är att de inte bryter ens fasta. De sprutor som bryter fastan, är dropp. Samma sak gäller blodprov. Det bryter inte fastan och kan inte heller liknas vid Hidjâmah.

Fråga 9: Hur lyder domen för att borsta tänderna med tandkräm och använda öron- näs- och ögondropp? Vad skall den fastande göra om han känner deras smak i halsen?

Svar: Att borsta tänderna med tandkräm bryter inte fastan. Det är som att borsta tänderna med Siwâk. Däremot måste man vara försiktigt så att det inte går ned i halsen. Skulle det göra det oavsiktligt, är han inte ålagd att ta igen fastan.

Samma sak gäller öron- och ögondropp. De bryter inte fastan enligt den korrekta åsikten. Skulle man däremot känna deras smak i halsen, är det säkrare att ta igen fastan. Det är dock inte obligatoriskt, ty de har inte samma verkan som mat och dryck.

Vad näsdropp beträffar, är det inte tillåtet. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Lägg stor vikt på att föra in vatten genom näsan om du inte fastar.”[2]

Byggt på detta, måste den som använder näsdropp – och allt liknande – ta igen fastan.

Fråga 10: Hur lyder domen för den som låter bli att fasta Ramadhân utan att neka dess förpliktelse? Går han ut ur Islâm om han låter bli att fasta flera gånger utav försummelse?

Svar: Den som låter bli att fasta Ramadhân utan någon Sharî´ah-baserad ursäkt har syndat en allvarlig synd. Han hädar dock inte enligt den korrektaste åsikten. Däremot är han ålagd att ångra sig och ta igen de missade dagarna. Många bevis tyder på att det inte är större otro
att låta bli att fasta förutsatt att dess förpliktelse inte nekas. Om han utan någon Sharî´ah-baserad ursäkt skjuter upp de missade dagarna som han är ålagd att ta igen fram till nästa Ramadhân, måste han dagligen skänka mat till de fattiga.

Fråga 11: Vad skall en menstruerande kvinna göra om hon blir kvitt sin menstruation mitt under dagen i Ramadhân?

Svar: Enligt den korrektaste åsikten, är det obligatoriskt för henne att fasta resten av dagen. Dessutom är hon ålagd att ta igen den dagen. Det liknas vid att Muslimer ser nymånen under dagen i Ramadhân. Till följd därav åläggs de fasta resten av dagen samtidigt som de får ta igen den dagen. Denna åsikt har majoriteten.

Fråga 12: Hur lyder domen för att få en injektion i analöppningen medan man fastar?

Svar: Om sjuklingen är i behov av det, är den korrektaste åsikten att det är tillåtet. Detta är Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyahs (rahimahullâh) och många andra lärdas åsikt, ty det liknas inte vid mat och dryck.

[1] 2:286.

[2] Abû Dâwûd (142), at-Tirmidhî (788), an-Nasâ’î (1/66) och Ibn Mâdjah (407).