11. Vad är avguderi och vilka är dess typer?

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (rahimahullâh) sade:

Den elfte frågan: Vad är avguderi och vilka är dess typer?

Svar: Avguderiet delas upp i två typer:

1 – Avguderiet inom herraväldet. Det betyder att man tror att någon annan än Allâh skapar skapelser eller håller ordning på dem.

2 – Avguderiet inom dyrkan. Detta avguderi består av större avguderi och mindre avguderi.

Större avguderi innebär att man dyrkar någon annan än Allâh oavsett typ av dyrkan. Exempel på det är att tillbe någon annan, sätta sitt hopp till någon annan eller rädas någon annan. Detta utesluter personen ur religionen och får honom att förbli i helvetet.

Angående mindre avguderi, så är det orsaker och medel till avguderiet som inte är dyrkan. Exempel på det är svordom vid någon annan än Allâh, ögontjäneri och dylikt.

FÖRKLARING

1 – Avguderiet inom herraväldet är sällsynt jämfört med avguderiet inom dyrkan. De som förnekar Allâh och påstår att de är skapade av naturen kallas för ”ateister”. Den dogmen hade exempelvis Sovjetunionen och andra länder som följde dem i det.

Också vissa Sûfiyyah faller i det avguderiet. De anser att det finns fromma och troende människor som ordnar och förfogar över skapelsen. Fri är Allâh, den Väldige, från brister! Dessa människors avguderi är relaterat till herraväldet. Det avguderiet fanns knappt förr i tiden. De flesta som förnekar Allâhs existens tror på den innerst inne. Allâh (ta´âlâ) sade om Farao och hans folk:

وَجَحَدُوا بِهَا وَاسْتَيْقَنَتْهَا أَنفُسُهُمْ ظُلْمًا وَعُلُوًّا فَانظُرْ كَيْفَ كَانَ عَاقِبَةُ الْمُفْسِدِينَ

Och i sin ondska och sitt högmod förnekade de dem, trots att de i sitt innersta var övertygade om deras äkthet. Se vilket slut dessa främjare av oordning och sedligt fördärv gick till mötes!”1

Till avguderiet inom herraväldet hör avguderiet inom namnen och egenskaperna. De som förnekar Allâhs namn och egenskaper som bekräftar Hans (subhânahu wa ta´âlâ) fullkomlighet på ett lämpligt vis är Djahmiyyah, Mu´tazilah och deras gelikar. Till dem hör även de som förvränger Allâhs (´azza wa djall) egenskaper ehuru deras skada är mindre än de förstnämndas. Ashâ´irah bekräftar ju bara sju egenskaper. Alla andra egenskaper förvränger de. Ur den aspekten hör de till Djahmiyyah eftersom de negerar alla andra egenskapers betydelser.

2 – Avguderiet inom dyrkan. Författaren (rahimahullâh) sade:

Avguderiet inom dyrkan. Detta avguderi består av större avguderi och mindre avguderi.”

Det större avguderiet är att slaven ägnar någon form av dyrkan åt någon annan än Allâh. Exempel på det är att han tillber någon annan än Allâh, sätter sitt hopp till någon annan än Allâh eller bävar i form av dyrkan för någon annan än Allâh.

Detsamma gäller den som dyrkar en skapelse i tron om att han är from och troende och förmår att gagna och avvärja skada från slavarna. Följaktligen offrar de för denne vid sidan av Allâh, cirkulerar runt hans relik eller grav eller ber honom om något som endast Allâh får tillbes om.

Sammanfattningsvis har den som ägnat någon form av dyrkan åt någon annan än Allâh avgudat med Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) och tilldelat denne något obehörigt. Således förtjänar han att uteslutas ur islam. Den som dör i det tillståndet skall förbli i helvetet.

Rädslan delas upp i två typer:

1 – Naturlig rädsla.

2 – Rädsla i form av dyrkan.

Den som anser att en from och troende person vet vem som talar om honom och hämnas på honom varpå han räds för honom, är en avgudadyrkare som har fallit i större avguderi och uteslutits ur islam.

Exempel på den naturliga rädslan är att människan räds för att fienden skall slå henne eller döda henne eller att hon exempelvis räds för ett lejon, en varg eller en orm. Det är en naturlig rädsla. Den är tillåten. Det är dock olämpligt att den går över gränsen. Muslimen skall be Allâh skydda honom mot feghet och allt vad den innebär.

Apropå det mindre avguderiet så sade författaren:

Angående mindre avguderi, så är det orsaker och medel till avguderiet som inte är dyrkan. Exempel på det är svordom vid någon annan än Allâh, ögontjäneri och dylikt.”

Till det mindre avguderiet hör ögontjäneriet som drabbar handlingen. Det finns även ögontjäneri som ligger bakom handlingen. Det sistnämnda hör till hycklarnas ögontjäneri och är ett större avguderi. Allâh (´azza wa djall) sade:

إِنَّ الْمُنَافِقِينَ يُخَادِعُونَ اللّهَ وَهُوَ خَادِعُهُمْ وَإِذَا قَامُواْ إِلَى الصَّلاَةِ قَامُواْ كُسَالَى يُرَآؤُونَ النَّاسَ وَلاَ يَذْكُرُونَ اللّهَ إِلاَّ قَلِيلاً

Hycklarna tror sig överlista Allâh, men det är Han som överlistar dem. Och då de reser sig för att be, reser de sig i sakta mak för att ses och berömmas av människorna men har sällan Allâh i tankarna.”2

De som endast ber utav rädsla för människorna (de ber inte i sin ensamhet när bara Allâh ser dem) faller i ett ögontjäneri som ligger bakom handlingarna. Det är ett större avguderi som utesluter utövaren ur religionen. Därmed klargörs det att ögontjäneriet består av två typer:

1 – Ögontjäneriet som är skälet bakom en handling. Exempel på det har redan angivits.

2 – Ögontjäneriet som drabbar en handling. Det handlar om att en person inleder exempelvis en bön för Allâhs sak. När han under tiden märker att någon tittar på honom förskönar han bönen för betraktarens skull. Härmed har hans handling drabbats av ögontjäneri. Ett annat exempel är personen som håller ett tal eller en föreläsning och får för sig att försköna dem så att han hyllas och ryktas vara lärd och dylikt. Härmed har hans handling drabbats av ögontjäneri. Det är ett mindre avguderi. Det kan antingen annullera handlingen till fullo eller också reducera den.

Till mindre avguderi hör också att favörer tillskrivs andra än Allâh som skänker dem. Exempelvis kan sådana utövare säga:

Hade det inte varit för hunden skulle tjuvarna kommit till oss.”

Istället skall det sägas:

Hade det inte varit för Allâh och därefter det ena och det andra…”

Det är inte tillåtet att säga:

Hade det inte varit för den och den skulle det och det inträffat.”

Ty ett sådant talesätt leder till avguderi.

127:14

24:142