11. Allâhs bestämmelse får inte ifrågasättas

Tron på ödet är som sagt en av trons sex pelare; den som förnekar det hädar. Den som förnekar och opponerar sig mot ödet beljuger Qur’ânen. Den som beljuger Qur’ânen hädar stort och utesluts ur islam.

Vi har gått igenom att Qadariyyah som förnekar ödet är en vilsen och vilseledande sekt. De tror inte på ödet och säger att Allâh inte vet vad som skall ske förrän det har skett. Denna sekt anfördes av Ma´bad al-Djuhanî och Ghaylân ad-Dimashqî. Den spreds mot slutet av följeslagarnas epok. När ´Abdullâh bin ´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anhumâ) fick höra talas om dem tog han avstånd från dem och deras osunda dogm.

Idag pratas det mycket allvarligt i folkmun när lekmännen säger att Allâh beslutar bara det goda. Det betyder att Han inte beslutar det onda. Faktum är att både det goda och det onda är bestämda. Allâh (ta´âlâ) sade:

كُلُّ نَفْسٍ ذَائِقَةُ الْمَوْتِ وَنَبْلُوكُم بِالشَّرِّ وَالْخَيْرِ فِتْنَةً

”Varje människa skall smaka döden; och Vi prövar er med såväl motgång som medgång.”1

Så sägs det alltså i folkmun. De har ärvt denna sjuka uppfattning. Studenterna är skyldiga att påpeka dess fara och förklara för människorna att den innebär att människan bestämmer ondskan. Just det sade Qadariyyah. Den dogmen är falsk enligt Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah. Allâh har berättat för oss att Han bestämmer det goda och det onda då Han är Allsmäktig, Allvis och Allvetande:

لَا يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ

”Han ställs inte till svars för Hans handlande, men de skall stå till svars.”2

I rapporteringen heter det:

”Om Allâh hade straffat alla i himlen och på jorden skulle Han inte varit orättvis mot dem. Och om Han hade benådat dem skulle Hans nåd varit vidare än deras handlingar.”3

Inget av Allâhs öde skall konfronteras med invändning. Ingen skall fråga varför Allâh skapade Satan eller varför Han vill att den otrogne hädar och syndaren syndar. Så pratar bara en ignorant som inte tycker om kunskap eller en vilsen individ som känner sanningen utan att bekräfta den.

121:35

221:23

3Abû Dâwûd (4699).