10. Vad är domen för slavarnas handlingar?

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (rahimahullâh) sade:

Den tionde frågan: Vad är domen för slavarnas handlingar?

Svar: Alla handlingar som slavarna gör, av lydnad och olydnad, hamnar under Allâhs skapelse, bestämmelse och beslut. Det är dock de som gör dem. Allâh har inte tvingat dem till dem. De utför dem med hjälp av sina viljor och styrkor.

Handlingarna är verkligen deras. De beskrivs med dem och belönas samt straffas för dem.

Handlingarna är verkligen Allâhs skapelser. Allâh har skapat dem, deras viljor och styrkor och allt som sker därav.

Vi tror nämligen på samtliga texter i Qur’ânen och Sunnah som bevisar Allâhs allomfattande skapande och styrka över allt som existerar och äger rum.

Likaså tror vi på samtliga texter i Qur’ânen och Sunnah som bevisar att det verkligen är slavarna som utför goda och dåliga handlingar och att de själva väljer sina handlingar. Allâh har skapat deras styrka och vilja. Dessa två faktorer är en anledning bakom deras handlingar och uttalanden. Han som skapar orsaken skapar även det orsakade. Allâh är för väldig och rättvis för att tvinga dem till handlingarna.

FÖRKLARING

Det är Allâh som skapar och bildar godhet och ondska, tro och otro, lydnad och olydnad. Det är emellertid slavarna som gör dem och anskaffar dem. Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) skapar slavarna och deras förmåga och vilja. Allâh (djalla wa ´alâ) berättade att Ibrâhîm (´alayhis-salâm) sade:

وَاللَّهُ خَلَقَكُمْ وَمَا تَعْمَلُونَ

Allâh har skapat både er och era handlingar.”1

Allâh har bestämt slavarnas handlingar. De har skrivits ned i den Bevarade tavlan. Allâh har redan skrivit ned Sina lyckliga och lydiga respektive olyckliga och olydiga slavar.

Ödet är Allâhs hemlighet. Ingen kan avslöja det. Ahl-us-Sunnah bävar för att fördjupa sig i det. På så sätt rättar de sig efter de rättfärdiga Salaf.

I Qur’ânen finns anvisningar på att Allâh (´azza wa djall) försakar vissa människor och dömer dem till olycka. Han får dem att själva välja olyckan och vägarna till olyckan. Allâh (djalla wa ´alâ) sade:

وَنُقَلِّبُ أَفْئِدَتَهُمْ وَأَبْصَارَهُمْ كَمَا لَمْ يُؤْمِنُواْ بِهِ أَوَّلَ مَرَّةٍ وَنَذَرُهُمْ فِي طُغْيَانِهِمْ يَعْمَهُونَ

När de första gången [hörde Vårt budskap] ville de inte tro, och därför skall Vi vända deras hjärtan ut och in och grumla deras syn, och Vi skall låta dem hållas i sitt trotsiga övermod, snubblande än hit än dit i blindo.”2

فَلَمَّا زَاغُوا أَزَاغَ اللَّهُ قُلُوبَهُمْ

Men när de vek av, stämplade Allâh deras hjärtan med avvikelsens stämpel.”3

إِنَّ اللّهَ لاَ يُغَيِّرُ مَا بِقَوْمٍ حَتَّى يُغَيِّرُواْ مَا بِأَنْفُسِهِمْ

Allâh förändrar inte människornas villkor, förrän de ändrar sitt sinnelag.”4

Dessa verser bevisar att Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) straffar vissa slavar därför att de vänder Hans vägledning ryggen och undviker den.

Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) har också berättat för oss att Han inte är orättvis mot Sina slavar och att det är slavarna som begår orätt mot sig själva. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَمَا ظَلَمْنَاهُمْ وَلَكِن كَانُواْ أَنفُسَهُمْ يَظْلِمُونَ

Vi gjorde dem ingen orätt; nej, det var de som gjorde sig själva orätt.”5

إِنَّ اللّهَ لاَ يَظْلِمُ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ

Allâh låter [ingen] lida ens så mycket som ett stoftkorns vikt av orätt.”6

مَنْ عَمِلَ صَالِحًا فَلِنَفْسِهِ وَمَنْ أَسَاء فَعَلَيْهَا وَمَا رَبُّكَ بِظَلَّامٍ لِّلْعَبِيدِ

Den som handlar rättrådigt har själv gott av det, och den som gör orätt vållar sig själv skada; din Herre är inte orättvis mot slavarna.”7

Allâh (ta´âlâ) vägleder den Han vill utav Sin favör och Han vilseleder den Han vill utav Sin rättvisa. Han (ta´âlâ) sade:

لَا يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ

”Han ställs inte till svars för Hans handlande, men de skall stå till svars.8

Det finns två vilsna teorier om ödet:

1 – Djabriyyahs teori. De säger att Allâh tvingar människorna till olycka och straffar dem för den. De associerar Allâh med orättvisa. Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) har dock förbjudit Sig själv vara orättvis liksom Han har förbjudit oss vara orättvisa sinsemellan. Han sade i Qudsî-hadîthen:

Mina slavar! Jag har förbjudit Mig själv orättvisa och förbjudit er den. Behandla därför inte varandra orättvist.”9

Enligt dessa tvingar Allâh människorna till otro och synder för att sedan straffa dem för allt det. Den slutsatsen är värre än teorin som de försöker undkomma.

2 – Qadariyyahs teori. De säger att otro och synder är slavarnas handlingar som Allâh (´azza wa djall) inte har bestämt. Dessa människor har för det första bekräftat två skapare. De anser att Herren skapar dyrkan och tron medan slaven skapar otron och synderna. Därför liknas de vid zoroastrierna. För det andra säger de att otron inte är bestämd av Allâh (´azza wa djall). Det betyder att det finns saker och ting som sker utom Allâhs (subhânahu wa ta´âlâ) bestämmelse och vilja. Det fordrar att Allâh är övermannad.

Vad Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah beträffar, så säger de att godhet och ondska, lydnad och olydnad, tro och otro, är allesammans bestämda av Allâh (subhânahu wa ta´âlâ). Slavarna gör sina handlingar frivilligt. De väljer otron framför tron, olydnaden framför lydnaden, villfarelsen framför vägledningen. De har inga ursäkter inför Allâh. Han dömer dem med en ypperlig vishet. Det är Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs lära. Det är den sanna läran som hades av Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare.

Hela skapelsen är Allâhs slavar. Om Han hade straffat allihopa skulle Han inte gjort det orättvist. Det är slavarna som har gjort sina handlingar frivilligt. Den som handlar väl, belönas av Allâh. Den som handlar dåligt, blir antingen straffad av Allâh eller också förlåten av Allâh. Detsamma gäller tron och otron. Den som dör i ett otroget tillstånd straffas tvivelsutan i helvetets eld. Den som dör i egenskap av en muslim inträder tvivelsutan i paradiset.

En muslim skall alltid be Allâh stabilisera och vägleda honom. Således föreskrev Allâh att al-Fâtihah läses:

اهدِنَا الصِّرَاطَ المُستَقِيمَ

Led oss på den raka vägen.”10

Det är föreskrivet att läsa det i varje Rak´ah så att slaven alltid ber Allâh (´azza wa djall) vägleda honom till den raka vägen och skydda honom mot villfarelsens vägar. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade alltid be:

Du som vänder på hjärtan! Stabilisera mitt hjärta utmed Din religion.”11

Därför skall även vi be ofta på det viset.

137:96

26:110

361:5

413:11

516:118

64:40

741:46

821:23

9Muslim (2477).

101:6

11at-Tirmidhî (3522). Autentisk enligt al-Albânî i ”Dhilâl-ul-Djannah” (223).