10. Ahl-ul-Bid´as goda egenskaper skall inte nämnas

Fråga 10: Måste vi nämna de goda egenskaperna hos människorna som vi varnar för?

Svar: Om du nämner deras goda egenskaper innebär det att du gör reklam för dem1. Nej, du skall inte nämna deras goda egenskaper. Nämn bara deras fel2. Du ansvarar inte för att rekommendera deras tillstånd. Du ansvarar för att nämna deras fel så att de kan ångra sig för dem och för att andra skall akta sig för dem. Alla deras goda egenskaper kan gå om intet om deras fel är otro eller avguderi. De kan också överrumpla deras goda egenskaper. Kanske är det bara du som tycker att de är goda egenskaper då de i själva verket inte alls är det hos Allâh.

1Även om personen nämner innovatörens dåliga sidor lurar han människorna om han nämner hans goda sidor. Så länge du berömmer honom kommer de inte att ta hänsyn till hans dåliga sidor. Det hörde inte till Salafs metodik att berömma Ahl-ul-Bid´a när de kritiserade. Imâm Ahmad (rahimahullâh) berömde inte Husayn al-Karâbîsî när han förklarade hans tillstånd. Han sade:

”Han är en innovatör.”

Han varnade för honom och för umgänge med honom. Likaså varnade han starkt för umgänge med al-Muhâsibî. När Abû Zur´ah (rahimahullâh) blev frågad om al-Hârith al-Muhâsibî och hans böcker sade han:

”Jag varnar dig för de böckerna. De består av innovationer och villfarelser. Håll dig till rapporteringarna.”

Du är dock fullt medveten om att både al-Karâbîsî och al-Muhâsibî var två hav av kunskap. De själva har avvisat Ahl-ul-Bid´a. Dock sade den förstnämnde att uttalandet av Qur’ânen är skapat medan den sistnämnde föll i någon form av skolastik då han avvisade skolastikerna med hjälp av skolastik och inte Sunnah. Det är den viktigaste punkten som Imâm Ahmad fördömde honom för. (Se ”at-Tahdhîb” (2/117), ”Târîkh Baghdâd” (8/215-216) och ”Siyar A´lâm-in-Nubalâ’” (13/110) och (12/89) av adh-Dhahabî.)

2Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyahs böcker när han nämner innovatörernas innovationer är det största beviset för att inte nämna innovatörernas goda egenskaper. Hans böcker är fulla av avvisningar och kritik. Han avvisade logikerna och skolastikerna. Han avvisade Djahmiyyah, Mu´tazilah och Ashâ´irah. Vi kan dock inte alls se att han nämnde något fint drag hos dem. Han avvisade individer som al-Akhna’î, al-Bakrî och andra utan att berömma dem. Naturligtvis hade alla dessa människor goda egenskaper, men det är inget som måste nämnas i samband med kritik. Tänk på det! Râfi´ bin Ashras (rahimahullâh) sade:

”Till den syndige innovatörens straff hör att hans goda egenskaper inte nämns.” (Se ”Sharh ´Ilal at-Tirmidhî” (1/353).)