Ahmad an-Nadjmî svarar Ibn Djibrîn 8

Författare: ´Allâmah Ahmad bin Yahyâ an-Nadjmî
Källa: Radd-ul-Djawâb, sid. 28-29

Du säger i ditt brev:

”Hela tiden prisades han i sittningar och hans böcker lästes.

Men sedan sju år tillbaka attackerades just han av de flesta bröderna och de berövade honom hans rättighet.”

Är detta ett bevis för att jag skall prisa hans metodik? Är detta ett bevis för personen som prisar honom utan att känna till de stora felen som hans metodik består av? Detta är inget bevis för att hans metodik är korrekt. Du vet själv innerst inne att det inte är något bevis och att de prisade honom då de var lurade av hans metodiks generella framträdande. När de fick reda på vad den består av, fördömde de den med all rätt.

Allâh! Du vet att jag inte vill kritisera eller förtala någon. Jag vill bara visa sanningen och varna de unga studenterna för metodiker som består av innovationer och villfarelser. Vi visar dem bara de fel som metodikerna består av så att de inte luras av dem och sluter sig till dem och till följd därav går vilse och leder andra vilse.

Beträffande att de berövade honom hans rättighet, stämmer det inte alls. De har endast sagt det som har rapporterats från honom från bekräftade källor, boktitlar och sidonummer. Har de berövat honom hans rättighet när de har framfört dessa uttalanden för att övertyga ungdomarna om att metodiken är felaktig då den består av rätt och fel? Vad föredrar du själv att dricka om du har en dryck som är blandad med orenheter och en annan dryck som är ren och tom på orenheter? Har de härmed berövat honom hans rättighet?

Syftet bakom skapandet av himlarna och jorden, sändningen av sändebuden och uppenbarandet av skrifterna är att sanningen skall fastställas och lögnen utrotas. Detsamma gäller syftet med påbud av det goda och förbud av det onda. Om det inte finns någon på jorden som påbjuder det goda och förbjuder det onda, är vreden ett faktum. Blir vreden ett faktum, stiger straffet ned. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَإِذَا وَقَعَ الْقَوْلُ عَلَيْهِمْ أَخْرَجْنَا لَهُمْ دَابَّةً مِّنَ الْأَرْضِ تُكَلِّمُهُمْ أَنَّ النَّاسَ كَانُوا بِآيَاتِنَا لَا يُوقِنُونَ

”När Ordet slår dem [med sin fulla klarhet] skall Vi låta en varelse inifrån jorden stiga fram till dem och säga dem att människorna inte ville [låta sig] övertygas av Våra tecken.” 27:82

Qatâdah sade:

”När Ordet slår dem betyder när vreden drabbar dem.”

Ibn ´Umar och Abû Sa´îd al-Khudrî sade:

”När de varken påbjuder det goda eller förbjuder det onda, drabbas de oundvikligt av vreden.”

Ibn Mas´ûd sade:

”Ordet slår dem när de lärda går bort, kunskapen försvinner och Qur’ânen stiger upp.”

Detta klargör att påbud av det goda och förbud av det onda är ett skydd mot ett nedstiget straff och Allâhs (´azza wa djall) vrede över tjänarna.

Till påbud av det goda och förbud av det onda hör att avvisa trosrelaterade fel oavsett vem som gör dem. Vill du att Sanningens folk skall tiga om den utan att klargöra den och filtrera den på orenheter och obehörigheter? Det kommer – om Allâh vill – aldrig att ske så länge det Hadîthen och sanningen har sina män.