04. Den bästa egenskapen är klokheten

1 – Shu´bah sade:

”Vår klokhet är liten. Om vi umgås med människor med en ännu mindre klokhet, försvinner det lilla vi har. När jag ser en person umgås med en person med mindre klokhet börjar jag hata honom starkt.”

2 – Den första och bästa egenskapen en person kan få i det här livet är klokheten. Det är något av det bästa som Allâh kan ge till Sin tjänare. Således är det inte tillåtet att smutsa ned Allâhs gåva genom att sitta med en person som är rena motsatsen.

3 – Den kloke är ålagd att uppföra sig fint och tiga mycket. Det hör till profeternas karaktärer. På samma sätt hör det till de olyckligas kännetecken att uppföra sig dåligt och prata.

4 – Den kloke lägger inte upp några längre förhoppningar. Den som har många förhoppningar får svaga handlingar. Den som dör har ingen nytta av sina förhoppningar.

5 – Den kloke krigar inte utan vapen. Han debatterar inte utan bevis. Han brottas inte utan styrka. Klokheten upplivar själarna, upplyser hjärtan, får saker och ting att hända och fyller världen.

6 – Vad som får den klokes klokhet att stiga är att han umgås med sina jämlika och undviker sina motsatser.

7 – Abû Mâlik al-Ghazzî sade:

”Sitt med de smarta, såväl vänner som fiender. Klokhet upplyser klokhet.”

8 – Att umgås med de kloka har två betydelser. Den första handlar om att påminna sig om något som den kloke är i behov av. Den andra handlar om att varnas för något farligt som den okunnige måste känna till.

9 – Att vara i den klokes närhet är en vinst för den jämlike och en lärdom för hans motsats. Detta gäller samtliga situationer. Han skall endast kela med dem som klarar av kela med honom. Han skall endast gå till dem som älskar att han går till dem.

10 – Om klokheten hade haft föräldrar skulle en ha varit tålamodet och den andra bekräftelsen.