الإستواء och dess fyra betydelser enligt Salaf

Mudjâhid sade:

”Att Han استوى betyder att Han höjde Sig över tronen.”1

Mudjâhid är Qur’ân-tolkarnas imam bland efterföljarna. Han lärde sig tolkningen av Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ). Han läste upp hela Qur’ânen för honom och frågade honom om varje vers betydelse. Hans ord:

Att Han استوى betyder att Han höjde Sig över tronen.”

syftar på Hans (tabârak wa ta´âlâ) ord:

اللَّهُ الَّذِي خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ وَمَا بَيْنَهُمَا فِي سِتَّةِ أَيَّامٍ ثُمَّ اسْتَوَى عَلَى الْعَرْشِ

”Det är Allâh som har skapat himlarna och jorden och allt däremellan under sex dagar, därefter reste Han sig över tronen.”2

Ibn-ul-Qayyim sade3 att Salaf har tolkatاسْتَوَى عَلَى الْعَرْشِ på fyra sätt:

1 – Upphöjde Sig (علا).

2 – Reste Sig (ارتفع).

3 – Besteg (صعد).

4 – Befäste Sig (استقرّ).

De tre förstnämnda har liknande betydelser eller är kanske till och med synonymer.

Vad befästningen beträffar, så betyder den mer än bara höghet. Det verkar som att de som använde det ordet förstod det från Hans (ta´âlâ) ord:

لِتَسْتَوُوا عَلَى ظُهُورِهِ ثُمَّ تَذْكُرُوا نِعْمَةَ رَبِّكُمْ إِذَا اسْتَوَيْتُمْ عَلَيْهِ

”… för att ni, efter att ha tagit dem i er tjänst och stigit ombord eller suttit upp på dem…”4

Det vill säga efter att ni har stadgat er på dem. Det är inte långsökt. Det är dock säkrast att tolkaاسْتَوَى عَلَى الْعَرْشِ som upphöjde Sig över tronen. Det är säkrast. När ett verb efterföljs av prepositionenعَلَى nöjer vi oss med att förstå det som höghet. Det är dock inget problem att vi även säger befästning ehuru det ordet betyder mer än bara höghet. Det har trots allt den betydelsen i arabiskan.

1al-Bukhârî (7418).

232:4

3Se ”Sharh al-Qasîdah an-Nûniyyah” (2/30).

443:13