Person förtalar Allâh utav en dålig vana

Fråga: Vad är domen för den som förtalar religionen och Herren med tanke på att han kommer från ett samhälle som har det som vana i ett ilsket tillstånd? Hur skall man förhålla sig till honom när han själv anser sig vara muslim?

Svar: De lärda säger att den som förtalar Allâh, Hans sändebud, skrift eller religion är otrogen. Det spelar ingen roll om han gör det allvarligt eller på skoj. Deras bevis för det är Allâhs (ta´âlâ) ord om hycklarna som förtalade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans följeslagare:

وَلَئِن سَأَلْتَهُمْ لَيَقُولُنَّ إِنَّمَا كُنَّا نَخُوضُ وَنَلْعَبُ قُلْ أَبِاللّهِ وَآيَاتِهِ وَرَسُولِهِ كُنتُمْ تَسْتَهْزِؤُونَ لاَ تَعْتَذِرُواْ قَدْ كَفَرْتُم بَعْدَ إِيمَانِكُمْ

”Om du frågade [dem vad de menade med vad de sade] skulle de säkert svara: “Vi bara skämtade.” Säg: “Då var era skämt alltså riktade mot Allâh, Hans budskap och Hans sändebud. Kom inte nu med [tomma] ursäkter! Ni har hädat efter att ha trott.”1

Vi säger till dem att de inte skall ursäkta sig och att de har hädat efter att ha trott. Mannen kom till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade att de bara fördrev tiden. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) svarade inte mer än:

أَبِاللّهِ وَآيَاتِهِ وَرَسُولِهِ كُنتُمْ تَسْتَهْزِؤُونَ لاَ تَعْتَذِرُواْ قَدْ كَفَرْتُم بَعْدَ إِيمَانِكُم

”Då var era skämt alltså riktade mot Allâh, Hans budskap och Hans sändebud. Kom inte nu med [tomma] ursäkter! Ni har hädat efter att ha trott.”

Skulle han däremot säga det utav en häftig ilska så att han varken kan kontrollera sig själv eller vet vad han säger, hädar han inte. Ty han avser inte det han säger. Därför anses man inte vara skild om man skulle skilja sig i ett så ilsket tillstånd att man inte kan kontrollera sig själv. Ty han avsåg inte det han sade. Vissa av er vet också att sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) talade om hur glad Allâh blir när tjänaren ångrar sig och att Han blir gladare än personen som blir av med sin kamel som han har sin mat och dryck på och sedan finner den under trädet som han sov under och säger:

”Allâh! Du är min tjänare och jag är Din herre!”

Han ville egentligen säga:

”Allâh! Du är min Herre och jag är Din tjänare!”

Därför sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Han sade fel utav den extrema glädjen.”

Den som förtalar Allâh, Hans sändebud, religion eller skrift är otrogen oavsett om han gör det allvarligt eller på skoj. Skulle han däremot säga det utav en häftig ilska så att han varken kan kontrollera sig själv eller vet vad han säger, hädar han inte. Varför inte? För att det räknas inte.

1 9:65-66.