Två sorters eder

478 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Allâh (´azza wa djall) sade: ”En ed förser inte människan med något som Jag inte har bestämt för henne. Men via den drar Jag ut något från den snåle. Via den får Jag något Jag annars inte hade fått på grund av snålhet.”

Rapporterad av Ahmad i ”al-Musnad” (2/242): Sufyân berättade för oss, från Abûz-Zinâd, från al-A´radj, från Abû Hurayrah, från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

Hadîthen bevisar att det är illegitimt och rentav föraktfullt att avlägga eder. I vissa formuleringar kan förmenelsen till och med tyckas vara i förbjudande syfte, en åsikt vissa lärde faktiskt delar. Men frasen ”Men via den drar Jag ut något från den snåle” ger ett intryck av att föraktfullheten eller förbudet gäller endast om eden avläggs i ersättande och utbytande syfte. Eder utav enbart fromhet är en helt annan sak och endast dyrkelse eftersom syftet är belöning för något obligatoriskt. Det är den sortens eder Han (ta´âlâ) talade om när Han sade:

يُوفُونَ بِالنَّذْرِ وَيَخَافُونَ يَوْمًا كَانَ شَرُّهُ مُسْتَطِيرًا

De som står fast vid sina löften och som bävar för den Dag då skräcken skall överskugga allt.”1

176:7