Trosbekännelsens betydelse

Betydelsen av att ”det inte finns någon sann gud utom Allâh” är att tro och bekräfta att ingen annan än Allâh har rätt att dyrkas, hålla fast vid det och handla utmed det. ”Det finns ingen sann gud” förnekar att någon annan än Allâh förtjänar att dyrkas. ”Utom Allâh” bekräftar att endast Allâh har rätt att dyrkas.

Det är inte tillåtet att säga att den underförstådda meningen är ”det finns ingen som dyrkas utom Allâh”, ty det motstrider verkligheten. Det finns många gudomar som dyrkas istället för Allâh. Detta uttalande fordrar att allting som
dyrkas är Allâh, vilket hör till de största lögnerna. Det är trosläran Wahdat-ul-Wudjûds anhängare förespråkar, som förövrigt är de största hedningarna på jorden.

Denna fras har förklarats på följande falska och felaktiga sätt:

1- – Det finns ingen dyrkad utom Allâh. Detta är falskt, ty det betyder att allting som dyrkas är Allâh.

2- – Det finns ingen skapare utom Allâh. Denna förståelse är en del av trosbekännelsen, men inte dess innebörd. Denna förståelse bekräftar endast Tawhîd-ur-Rubûbiyyah. Denna form av Tawhîd är avgudadyrkarnas Tawhîd och den räcker inte.

3- – Det finns ingen domare utom Allâh. Även denna förståelse är en del av trosbekännelsen, men inte dess innebörd, ty den räcker inte. Om en person endast skulle låta Allâh döma i samtliga frågor och därefter dyrka någon annan än Allâh, anses han inte vara någon monoteist.

Alla dessa förklaringar är antingen falska eller ofullkomliga. Vi har nämnt dem för att de finns i vissa böcker, som cirkulerar bland folk.

Denna fras korrekta betydelse som förstods av Salaf och de lärda är alltså att det inte finns någon annan än Allâh som förtjänar att dyrkas.

Betydelsen av ”Muhammad är Allâhs sändebud” är att dolt och öppet erkänna att han är Allâhs tjänare och sändebud, som sändes till samtliga människor, handla utmed det, lyda hans befallningar, bekräfta det han underrättade om, undvika det han förbjöd, och dyrka Allâh i enlighet med hans föreskrift.