Gravdyrkarnas och avgudadyrkarnas gemensamma syn på Tawassul

1 – “Om denna motsättare menar att stark hängivenhet och kärlek till sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) betyder att man hoppas av honom och fruktar honom i det enbart Allâh förmår att utföra, såsom räddar de nödsatta, ger och tar, besitter skada och gagn vid sidan av Allâh, medlar för den han vill och låter den han vill inträda paradiset, anses han ha överdrivit i Shirk, uteslutits ur religionen samt satt en vederlik vid Allâhs sida.” (sid. 27-28)

2 – “Gravdyrkarna och de som kallar till dem har annullerat det Allâh underrättat om. De har tagit till sig medhjälpare för att uppnå gagn och undkomma skada genom att vända sig till gravarna, hoppas av dem, ödmjukt handla inför dem och andra former av dyrkan som enbart är tillåtna att ägnas Allâh (´azza wa djall) allena. De har gjort dem till medhjälpare vid Allâhs sida i Hans Herravälde [Rubûbiyyah] och Gudomlighet [Ulûhiyyah] och fallit i en Shirk som är värre än de otrogna arabernas Shirk. De brukade be till dem och be dem som medling, medan dessa i dag anser att de har en andel i att påverka universumets ordning.” (sid. 38)

3 – “Att göra Tawassul vid döda profeter och rättfärdiga människor är enligt dessa människors tradition att be till andra än Allâh (´azza wa djall), söka skydd av dem och luta sig till dem. Dessa handlingar är kärnan av dyrkan.
Men dessa handlingar är enligt Allâh, Hans sändebud och de lärde, Shirk och Kufr. Enligt Muslimernas samstämmighet tar de ut en ur religionen.” (sid. 50)

4 – “Samma sak gäller att söka en död profets medling, t ex att man säger: “Allâhs sändebud, medla för mig!” eller “Allâhs helgon, skydda mig!”. Dessa handlingar hör till grunden för avgudadyrkarnas Shirk.” (sid. 50)

5 – “Enligt gravdyrkarnas tradition i dag, innebär Tawassul och medling att man dyrkar gravar. Den som gör det är enligt Muslimernas samstämmighet avgudadyrkare [Mushrik] som för evigt kommer att vistas i Elden.” (sid. 50)

6 – “De lärde har nämnt flera anledningar till varför Allâh förklarat de kristna vara otrogna. Till dem hör bl a deras uttalanden: “Messias moder [d.v.s. Maryam (´alayhâs-salâm)], medla för mig“. I dag förekommer det människor från detta samfund som säger samma sak de kristna och de första avgudadyrkarna sade, nämligen: “Allâhs sändebud, ´Abdul-Qâdir, Ahmad al-Badawî, skydda mig, hjälp mig eller medla för mig.”” (sid. 51-52)

7 – “Det denna motsättare säger är inget annat än avgudadyrkarnas troslära. Det enda avgudadyrkarna var ute efter var just position, medling och Tawassul vilket betyder att de gör de döda till medlare.” (sid. 60)

8 – “Shirk i Gudomligheten [Ulûhiyyah] är bl a att be till någon annan än Allâh. Bön kan både handla om dyrkan och förfrågan. En bön som består av Shirk är att bl a be till någon annan än Allâh eller att be den döde be för dig.” (sid. 63)

9 – “Denna motsättare och hans trosfränder tillåter att man söker skydd hos andra än Allâh, ber döda profeter och rättfärdiga människor om Tawassulsamt lutar sig till dem. Detta är ren gudsförklarning och högaktning. De utgör den största anledningen till varför andra än Allâh dyrkas. De har en stor del i att ljuga om Allâh och Hans sändebud samt locka människor från Allâhs väg.” (sid. 66)

10 – “Judarna dyrkade ´Uzayr och sade: “Han är Allâhs son” och de kristna dyrkade ´Îsâ och sade: “Han är Allâhs son” och “Han är Allâh”. Vissa från detta samfund dyrkar sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam); de ber till honom, söker skydd hos honom och ber honom göra Tawassul. De säger: “Allâhs sändebud, medla för mig”.” (sid. 72)

11 – “Deras och resten av Imâmernas utlåtanden att den som sätter en medlare mellan sig själv och Allâh är Kâfir, är så många, att bara Allâh omfattar deras antal.” (sid. 82)

12 – “Var inte de otrogna arabernas Shirk just att dyrka al-Lât, al-´Uzzâ, Manât, änglar och andra? Detta görs för övrigt även i dag och utspelar sig vid profeternas och de rättfärdiga människornas gravar. De ber till dem, lutar sig till dem, söker deras hjälp och ber dem om medling.” (sid. 82)

13 – “Vad är avgudarnas Shirk de gör vid sina gudomar? Vad vill de? Om han säger att deras Shirk är att de dyrkar andra än Allâh, skall du fråga honom: “Vad är dyrkan?” Tror du att de säger att deras gudomar skapar, försörjer eller upprätthåller ordningen åt den som tillber dem? Tror du att de söker deras gagn eller skada vid sidan av Allâh, på samma sätt som ni ber Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och ´Abdul-Qâdir om det? Om han då skulle säga att de vill att de skall få dem och Allâh närmare och att de medlar för dem, är det just det Allâh sagt om dem och förklarat dem vara otrogna för.” (sid. 83)

14 – “Grunden till Shirk är att be till döda, be dem om skydd och be dem om medling.” (sid. 86)

15 – “Den som efter sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) död säger: “Allâhs sändebud, medla för mig” eller “Jag ber dig om medling” har inte uppriktigt sagt “Lâ ilâha illâ Allâh”. I stället har han tagit Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till en gud vid sidan av Allâh och hädat i Honom.” (sid. 86)

16 – “Det råder en slående samstämmighet i Fuqahâ’s uttalanden om att den är avfälling som gör Shirk vid Allâhs sida, sätter medlare mellan sig själv och Allâh för att be till dem, förnekar en av Islâms pelare, något Islâm inte fullbordas utan eller något vars förbud det råder samstämmighet om. Till dem som sagt att det råder samstämmighet om det är Ibn-ul-Mundhir, Ibn ´Abdil-Barr, Ibn Hubayrah, Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah, Ibn Radjab och andra bland de lärde.” (sid. 116)

17 – “Den som ber till någon annan än Allâh, lutar sig till den, ber den om hjälp eller om medling efter att ha dött, har gjort värre Kufr än den som gör narr av religionen.” (sid. 126)

18 – “De kallar människor till sin Bid´ah, nämligen att överdriva profeternas och de rättfärdiga människornas ställning och dyrka dem vid sidan av Allâh. Däremot kallar de denna dyrkan de ägnar dem för “Tawassul” och “medling. Faktum är att de dyrkar dem vid sidan av Allâh och att olika namn inte ändrar på fakta.” (sid. 126)

19 – “Ni har dyrkar andra vid sidan av Allâh när ni lutar er till dem och ber dem om hjälp och medling.” (sid. 167)

20 – “Denna Da´wah [Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah] förklarar dem som dyrkar andra än Allâh och tar till sig medlare och vederlikar vara otrogna.” (sid. 172)

21 – “Allâh har underrättat att Han enbart är nöjd med den religion som uppriktigt ägnas Honom. Tillika sade Han att avgudadyrkarna ber till änglar, profeter och rättfärdiga människor för att få dem närmare Allâh samt för att medla för dem.” (sid. 183)

22 – “Allâh underrättade om att den som sätter medlare mellan sig själv och Allâh och ber dem om medling, har dyrkat dem och gjort Shirk med dem.” (sid. 183)

23 – “Imâm ´Abdul-´Azîz bin Muhammad bin Su´ûd sade: “Den som ber till andra än Allâh, lutar sig till dem, ber dem om hjälp för att undkomma skada eller uppnå gott, har gjort större Shirk. Detta är något Allâh inte förlåter utan ånger. Allâh har sänt sändebuden och uppenbarat Skrifterna för att förbjuda just denna handling, även om den som ber till någon annan än Allâh enbart är ute efter medling hos Allâh. Likaså var de arabiska avgudadyrkarna endast ute efter det.” Därefter nämnde han vad Allâh sagt om dem och att de enbart var ute efter medling för att därefter förklara dem vara otrogna.” (sid. 192)