Massakern i Heshbon

26Från Kedemots öken sände jag bud till kung Sichon i Heshbon med denna fredliga hälsning: 27”Låt mig få gå genom ditt land. Jag skall gå raka vägen och inte vika av åt vare sig höger eller vänster. 28Mat att äta skall jag köpa av dig, och vatten att dricka skall jag betala dig för. Jag vill bara tåga igenom, 29så som Esaus ättlingar i Seir och moabiterna i Ar lät mig göra, så att jag kan gå över Jordan in i det land som Herren, vår Gud, skall ge oss.”

30Men kung Sichon i Heshbon ville inte låta oss gå genom hans land, ty Herren, din Gud, gjorde honom hårdhjärtad och omedgörlig för att han skulle falla i ditt våld, vilket nu också har skett. 31Herren sade till mig: ”Nu börjar jag, jag överlämnar Sichon och hans land åt dig. Börja erövringen, ta hans land i besittning!”

32Med allt sitt folk drog Sichon ut för att möta oss i strid vid Jahas. 33Herren, vår Gud, överlämnade honom åt oss, och vi dödade honom, hans söner och allt hans folk. 34Då intog vi också alla hans städer och vigde alla männen där åt förintelse, och även kvinnorna och barnen. Vi lät ingen komma undan. 35Men boskapen och det vi tagit i de erövrade städerna behöll vi som krigsbyte. 36Från Aroer vid randen av Arnons floddal och från staden nere i dalen och ända bort till Gilead fanns inte en enda stad som var ointaglig för oss. Herren, vår Gud, överlämnade dem alla åt oss.

37Bara ammoniternas land lämnade du i fred, hela området längs Jabboks floddal liksom städerna i bergsbygden, alldeles så som Herren, vår Gud, hade befallt.