Lärjungarnas två svärd i Bibeln

36Då sade han: ”Men nu skall den som har en penningpung ta med sig den, och likaså påsen, och den som är utan pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd. 37Jag säger er att med mig skall det ord i skriften gå i uppfyllelse som lyder: Han räknades till de laglösa. Ty nu fullbordas det som är sagt om mig.” – 38”Herre”, sade de, ”här är två svärd.” – ”Det är bra”, svarade han.

39Sedan gick han ut ur staden och begav sig som vanligt till Olivberget, och lärjungarna följde med. 40När han kom dit sade han till dem: ”Be att ni inte utsätts för prövning.” 41Själv drog han sig undan ifrån dem, ungefär ett stenkast, föll på knä och bad: 42”Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min.” 43En ängel från himlen visade sig för honom och gav honom kraft. 44I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken. 45När han steg upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna fann han att de hade somnat, tyngda av sorg, 46och han sade till dem: ”Hur kan ni sova! Stig upp och be att ni inte utsätts för prövning.”

47Medan han ännu talade kom det en stor skara människor. Han som hette Judas, en av de tolv, visade vägen, och han gick fram till Jesus för att kyssa honom. 48Jesus sade till honom: ”Judas, förråder du Människosonen med en kyss?” 49När de som var med Jesus såg vad som skulle hända sade de: ”Herre, skall vi ta till våra svärd?” 50Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. 51Men då sade Jesus: ”Nu räcker det.”