Ibn ´Abdil-Hâdî om beduinens Tawassul-saga i al-Qurtubîs Tafsîr

Det har rapporterats från Abûl-Hasan ´Alî bin Ibrâhîm bin ´Abdillâh bin ´Abdir-Rahmân as-Sakrakhî från ´Alî bin Muhammad bin ´Alî bin al-Haythâm at-Tâ’î som sade:

”Min fader berättade för mig, från sin fader, från Salamah bin Kayhal, från Abû Sâdiq1, från ´Alî bin Abî Tâlib (radhiyâ Allâhu ´anh) att han sade:

”Tre dagar efter det att vi begravt profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), kom en beduin och slängde sig över profetens grav. Han strödde jord från graven över sitt huvud och sade: ”Allâhs sändebud! Du talade och vi lyssnade på det du sade. Du memorerade det du hörde från Allâh och vi memorerade det vi hörde från dig. En del av det som Allâh uppenbarade för dig var:

”Men om de kom till dig efter att de hade gjort sig själva orätt…”2

Jag har gjort orätt mot mig själv och har kommit till dig för att du ska be om förlåtelse för mig. I samma ögonblick han tystnade hördes följande rop:

”Du har blivit förlåten!”, komma kom från graven3.”

Denna rapportering är avslagen och påhittad4 (Mawdhû´) som det varken går att luta sig till eller hålla sig till. Dess berättarkedja är som lager av mörker som ligger ovanpå varandra. al-Haytham är farfar till Ahmad bin Muhammad bin al-Haytham. Jag antar att detta är Ibn ´Adî at-Tâ’î. Om det skulle vara det, så är han en övergiven lögnare, och om det inte skulle vara det, så är han okänd. al-Haytham bin ´Adî föddes i Kûfah och där växte han upp. Han levde samtidigt som Salamah bin Kayhal. Därefter flyttade han till Bagdad och bosatte sig där. ´Abbâs ad-Dawrî sade: “Jag hörde Yahyâ bin Ma´în säga:

“al-Haytham bin ´Adî Kûfî är inte pålitlig utan en lögnare.”

al-´Idjlî och Abû Dâwûd sade:

”Lögnare.”

Abû Hâtim ar-Râzî, an-Nasâ’î, ad-Dawlâbî och al-Azdî sade:

”Hans hadîth är övergiven.”

Abû Zur´ah sade:

“Han är ingenting.”

al-Bukhârî sade:

”De höll tyst om honom.” d v s de övergav honom.

Ibn Hibbân sade:

”al-Haythams tjänarinna sade: ”På natten brukade min mäster vara uppe och be och på morgonen brukade han sitta och ljuga.”

1 Hâfidh Ibn Hadjar (rahimahullâh) sade:

Abû Sâdiq al-Azdî al-Kûfî från Azd. Det har sagts att han heter Muslim bin Yazîd och likväl har det sagts att han heter´Abdullâh bin Nâdjid… Han hörde aldrig Abû Mahdhûrah, ´Alî bin Abî Tâlib eller Abû Hurayrah.” (Tahdhîb-ut-Tahdhîb (12/116))

2 4:64

3 Imâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sade:

”På grund av detta upplever vissa människor olika saker vid gravarna då de hör röster och ser personer. De tror att det kommer från den döde, då det i själva verket kan handla om djinner och djävlar. Exempel på detta är att man ser graven öppnas så att den döde kommer ut ur den och talar med dem. Detta ser man vid profeters gravar, men det är ingen annan än Djävulen själv. Djävulen tar en människas skepnad och lögnaktigt påstår sig vara en viss profet eller Shaykh.” (at-Tawassul wal-Wasîlah, sid. 38)

4 ´Allâmah Muhammad bin Bashîr al-Hindî (rahimahullâh) sade:

”Denna berättelse är otroligt svag och det har även sagts att den är påhittad.” (Siyânat-ul-Insân, sid. 238)