Gravdyrkarnas konstiga motsägelse

Imâm Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) sade:

”Allâh (´azza wa djall) sade:

تَاللَّهِ إِن كُنَّا لَفِي ضَلَالٍ مُّبِينٍ إِذْ نُسَوِّيكُم بِرَبِّ الْعَالَمِينَ

”Vid Allâh! Vilket grovt misstag gjorde vi inte då vi satte er vid sidan av världarnas Herre.”1

De satte inte sina gudar vid Allâhs sida sett till Hans essens, egenskaper och handlingar. De sade inte att deras gudar har skapat himlarna och jorden eller att de ger liv och död. De satte dem vid Hans sida sett till kärleken till dem, högaktningen av dem och dyrkan av dem. Det är något du även ser avgudadyrkarna som associerar sig med islam göra. Det konstiga är dock hur de anklagar monoteisterna för att nedvärdera de lärda, profeterna och de fromma bara för att de säger att de är slavar som inte klarar av att skada eller gagna sig själva eller andra och att de inte förfogar över liv, död eller uppståndelse.”2

När monoteisterna fördömer dem för avguderi säger de att de nedvärderar Awliyâ’ och de rättfärdiga. De betraktar det som en brist hos monoteisterna och att de nedvärderar Awliyâ’ och de rättfärdiga. De själva tänker dock inte på att de nedvärderar Allâh. Det är ju konstigt. De nedvärderar Allâh (´azza wa djall) alltmedan de anklagar de troende för att nedvärdera Awliyâ’ och de rättfärdiga bara för att de fördömer dem för att de dyrkar dem vid sidan av Allâh. Det är konstigt och motsägelsefullt. Vad är värre? Att nedvärdera Allâh (´azza wa djall) eller en skapelse?

De troende har emellertid inte alls nedvärderat Awliyâ’ och de rättfärdiga. De älskar dem och följer dem. De nedvärderar inte alls dem. Dock uppskattar de inte dem mer än vad de förtjänar. De ger inte dem Allâhs (subhânahu wa ta´âlâ) rättighet.

126:97-88

2Ighâthat-ul-Lahfân (1/47).