Domen för att förtala följeslagarna

1 –Den som förtalar dem på ett sätt som varken drar ned på deras fromhet eller religion – som att beskriva vissa av dem som snåla, fega, okunniga eller giriga – förtjänar att straffas. Han anses däremot inte vara otrogen bara på grund av detta. De lärda som inte förklarar förtalaren av följeslagarna vara otrogen menar denna typ av förtal.

2 – Det finns meningsskiljaktighet beträffande den som förbannar och fördömer dem oinskränkt. Det hela beror på huruvida det härrör utav ilska eller troslära.

3 – Den som säger att de flesta av dem lämnade islam efter Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och att endast ett fåtal räddades – eller att de flesta av dem var syndare – är tveklöst otrogen. En sådan person beljuger Qur’ânen vari Allâh på flera ställen visar att Han är nöjd med dem och att Han prisar dem. Faktum är att den som tvivlar på denna persons otro själv är otrogen. Denna åsikt innebär att Qur’ânens och Sunnahs framförare är otrogna och syndare. Det betyder också att detta samfund som:

”Ni utgör det bästa samfund som fått uppstå för människorna.”1

egentligen var otrogna och syndare. Det betyder att detta samfund i själva verket är det värsta samfundet och att samfundets första generation var den värsta. Att personen som anser detta är otrogen, är något som alla känner till av islam.

1 3:110.