Den troendes ständiga rädsla

Allâh (ta´âlâ) sade om de troende:

وَالَّذِينَ يُؤْتُونَ مَا آتَوا وَّقُلُوبُهُمْ وَجِلَةٌ أَنَّهُمْ إِلَى رَبِّهِمْ رَاجِعُونَأُوْلَئِكَ يُسَارِعُونَ فِي الْخَيْرَاتِ وَهُمْ لَهَا سَابِقُونَ

”… och som, när de ger sina gåvor, ängslas vid tanken på att de skall stå till svars inför sin Herre; – det är dessa som alltid är ivriga att göra gott och som här visar sig som de främsta.”1

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:

”Allâhs sändebud! Är det mannen som stjäl, gör otukt och dricker sprit?” Han sade:

”Nej. Det är han som ber och fastar och fruktar att det inte accepteras från honom.”

Så är de troende; de gör goda handlingar och räds:

إِنَّهُمْ كَانُوا يُسَارِعُونَ فِي الْخَيْرَاتِ وَيَدْعُونَنَا رَغَبًا وَرَهَبًا وَكَانُوا لَنَا خَاشِعِينَ

”De var alltid beredda att göra gott och ödmjukade sig inför Oss med hopp och fruktan och visade stor undergivenhet.”2

إِنَّ الَّذِينَ يَخْشَوْنَ رَبَّهُم بِالْغَيْبِ لَهُم مَّغْفِرَةٌ وَأَجْرٌ كَبِيرٌ

”Men förlåtelse och en riklig belöning [väntar] dem som står i bävan inför sin Herre, fastän de inte kan se eller förnimma Honom.”3

Detta är de frommas tillstånd. De räds samtidigt som de är uppriktiga mot Allâh. De praktiserar inte avguderi. De utför goda handlingar medan deras hjärtan är rädda. De känner sig inte säkra. De fruktar för sig själva för att de vet att människan är bristfällig. De fruktar för sina synder som de har slarvat med och synder som de inte har ångrat sig för. De fruktar att deras handlingar inte har levt upp till alla kraven. Den troende är alltså på sin vakt. Det är så den troende är:

وَالَّذِينَ يُؤْتُونَ مَا آتَوا وَّقُلُوبُهُمْ وَجِلَةٌ أَنَّهُمْ إِلَى رَبِّهِمْ رَاجِعُونَ

”… och som, när de ger sina gåvor, ängslas vid tanken på att de skall stå till svars inför sin Herre.”

De känner sig inte säkra. De är rädda även om den troende vet att den som dör som muslim dör i ett fint tillstånd. Trots det fruktar de syndernas ondska.

123:60-61

221:90

367:12