Därför var Satan rädd för ´Umar men inte för profeten (صلى الله عليه وسلم)

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”´Umar! Jag svär vid Honom i Vars hand min själ ligger att du inte tar en väg utan att Satan tar en annan väg än vägen som du tar.”

Rapporterad av al-Bukhârî och Muslim.

al-Kalâbâdhî sade i ”Bahr-ul-Fawâ’id”:

”Det är möjligt att Satan var rädd för ´Umar och inte för profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bara för att rädslan för profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) skulle innebära en av två saker; antingen att han var rädd för honom utav högaktning, vilket i sig är en dygd och Satan är fjärran från alla dygder, eller också att han var rädd för honom för hans straff. Men profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade inte bråttom med att straffa honom för att han såg ned på honom och inte lade någon större vikt vid honom. Ty profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var inte rädd för hans prövning och frestelser. Därför var Satan inte rädd för profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), nämligen för att han lät sig luras av honom och för att han kände sig trygg med Allâhs plan.

Angående ´Umar (radhiya Allâhu ´anh), var han rädd för att Satan skulle pröva och fresta honom. Således hyste han agg mot honom. Det var därför Satan tog en annan väg och stig än den som ´Umar var på, nämligen bara för att akta sig för honom. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) å andra sidan ignorerade honom för att han såg ned på honom och nedvärderade honom eftersom han inte är något. Abû Hâzim sade:

”Vem är Satan så att man skall vara rädd för honom? Han har inte gagnat dem som har lytt honom och han har inte skadat dem som har trotsat honom. När han uppenbarade sig för ´Âmir bin Qays i en orms skepnad där han gjorde Sudjûd, flyttade han på honom och sade: ”Jag svär vid Allâh att jag hade gjort Sudjûd på dig om du inte vore oren.””

Därtill bevisar detta att profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kall är allomfattande och gäller alla djinner, människor och djävlar som ansvarar för sina handlingar. Att Satan satt och lyssnade på profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tog mycket hårt på honom. Att djinner satt och lyssnade på profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bevisar hans perfektion och att hans kall är allomfattande. Att Satan flydde från ´Umar bevisar ´Umars förträfflighet.