Ämnet vi inte går in i

Fråga: Jag är en historielärare. Det kan hända att jag förtalar vissa personligheter. Anses det vara baktal?

Svar: Historikerna har alltid nämnt personligheterna som de skriver om på bra och dåliga sätt. Så länge syftet är att förklara personens tillstånd är det helt okej.

Dock finns det en viktig punkt. Det är inte tillåtet att tala om krigen och konflikterna som ägde rum mellan följeslagarna. Det hör till Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs troslära att tiga om följeslagarnas osämja. Exempel på det är konflikten mellan ´Alî bin Abî Tâlib och Mu´âwiyah (radhiya Allâhu ´anhumâ). Det är inte tillåtet att gå in i den. Det är som ´Umar bin ´Abdil-´Azîz sade:

”Allâh har skonat våra svärd deras blod. Därför måste vi också skona dem våra tungor.”

Om en person läser historia och märker att ´Alî bin Abî Tâlib var närmare sanningen än vad Mu´âwiyah var, skall han veta att de båda var Mudjtahidûn. En Mudjtahid kan göra rätt och fel. Om en Mudjtahid från detta samfund gör allt för att ha rätt och gör fel, får han en fullkomlig belöning. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om en domare gör Idjtihâd och dömer och har rätt, får han två belöningar. Och om han gör fel får han en belöning.”

Liknande frågor, som följeslagarnas inbördeskonflikter, får inte alls spridas bland studenterna. De kan orsaka att en person får agg mot någon följeslagare. Det är mycket farligt. Vi älskar alla följeslagare. Vi anser däremot att vissa är bättre än andra. Trots det älskar vi allihopa. Vi förtalar ingen av dem.