Abû ´Ubaydah bin al-Djarrâh (radhiya Allâhu ´anh)

publicerad
05.04.2009

Författare: Imâm Shams-ud-Dîn adh-Dhahabî
Källa: Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (1/5-23)
Mu’assasah ar-Risâlah, 1422/2001

´Âmir bin ´Abdillâh bin al-Djarrâh bin Hilâl bin Uhayb bin Dhayyah bin al-Hârith bin Fihr bin Mâlik bin an-Nadhr bin Kinânah bin Khuzaymah bin Mudrikah bin Ilyâs bin Mudhr bin Nizâr bin Ma´d bin ´Adnân al-Qurashî al-Fihrî al-Makkî.

Han var en av de första och tidigare Muslimerna. Abû Bakr ville att han skulle ta över kalifatet efter profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) död och utsåg honom till det på Saqîfah-dagen. Han enas med profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) i stamträdet vid Fihr. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bekräftade att han hör till paradisets folk och han kallade honom för ”Samfundets pålitlige”. Hans förträffligheter är kända och många.

Han har rapporterat ett begränsat antal hadîther och deltagit i flera slag.

Från honom har al-´Irbâdh bin Sâriyah, Djâbir bin ´Abdillâh, Abû Umâmah al-Bâhilî, Samurah bin Djundab, Aslam, ´Umars betjänt, ´Abdur-Rahmân bin Ghanm och andra rapporterat.

Han har en hadîth i Muslims ”as-Sahîh”, en i at-Tirmidhîs ”al-Djâmi´” och femton i Baqiyy bin Makhlads ”al-Musnad”.

Mâlik bin Yakhâmir beskrev Abû ´Ubaydah och sade:

”Han var smal och hade ett lent ansikte. Han hade ett tunt skägg. Han var framåtböjd och saknade framtänder.”

Zayd bin Rûmân sade:

”Ibn Madh´ûn, ´Ubaydah bin al-Hârith, ´Abdur-Rahmân bin ´Awf, Abû Salamah bin ´Abdil-Asad och Abû ´Ubaydah bin al-Djarrâh begav sig till Allâhs sändebud. Han presenterade för dem Islâm och de antog Islâm direkt.”

Abû ´Ubaydah deltog i striden vid Badr och dödade sin fader. I striden vid Uhud uppnådde han stor ynnest och förträfflighet. Den dagen tog han ut två järnbitar som hade gått igenom Allâhs sändebuds (sallâ ´Allâhu ´alayhi wa sallam) hjälm med sina framtänder. Följaktligen tappade han dem. Trots det, blev hans gap vackert. Det sades att aldrig någonsin har ett gap mellan framtänderna varit så vackert som Abû ´Ubaydahs.

Abû Bakr as-Siddîq sade efter att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade dött:

”Jag är nöjd med att utse en av dessa två män åt er som kandidater: ´Umar och Abû ´Ubaydah.”

az-Zubayr bin Bakkâr sade:

”Både Abû ´Ubaydahs och hans bröders avkomma har dött ut helt och hållet.”

Ibn Ishâq och al-Wâqidî berättade att han hörde till dem som utvandrade till Abessinien.

Jag säger: Om det verkligen är så att han utvandrade dit, stannade han inte länge där.

Abû ´Ubaydah hörde till dem som samlade ihop den Väldiga Qur’ânen.

Det har bekräftats från olika håll att Anas berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade sagt:

”Varje samfund har en pålitlig person och detta samfunds pålitlige är Abû ´Ubaydah.”1

´Abdullâh sade:

”Jag frågade ´Â’ishah: ”Vem älskade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) mest av sina följeslagare?” Hon sade: ”Abû Bakr, sen ´Umar och sen Abû ´Ubaydah bin al-Djarrâh.””2

Abû ´Ubaydah beskrevs med fina karaktärer, stor ömhet och ödmjukhet.

Khalîfah bin Khayyât:

”Abû Bakr lät Abû ´Ubaydah vara ansvarig för skattkammaren.”

Jag säger: Det vill säga Muslimernas pengar, ty skattkammaren hade ännu inte införts. Den förste som införde den var ´Umar.

Ibn-ul-Mubârak rapporterade i ”Kitâb-ul-Djihâd” från Hishâm bin Sa´d, från Zayd bin Aslam, från sin fader som sade:

”´Umar fick reda på att Abû ´Ubaydah hade omringats av fienden i Shâm. Han skrev då till honom:

”Vidare: Aldrig råkar en troende tjänare ut för en svårighet, utan att Allâh låter den efterföljas av en utväg. En svårighet kan aldrig besegra två lättheter:

”Troende! Härda allt – ja, tävla om att ge prov på tålamod och uthållighet och var alltid bereda att kämpa och frukta Allâh!””3

Då skrev Abû ´Ubaydah tillbaka:

”Vidare: Allâh säger sannerligen:

”Detta jordiska liv är endast en lek och förströelse, tom prakt, ihåligt skryt och tävlan om att överträffa varandra i rikedom och i antal söner. Det är som liknelsen om rikligt regn. Den grönska som det framkallar gläder odlarna, men sedan vissnar den och du ser hur den gulnar, till dess ingenting annat återstår än torra strån. I nästa liv råder ett strängt straff eller Allâhs förlåtelse och Hans välbehag, men livet här i denna värld ger enbart flyktig och bedräglig glädje.””4

´Umar gick ut med hans brev, läste upp det från predikstolen och sade:

”al-Madînahs befolkning! Törsta efter Djihâd!”

Mâlik sade:

”´Umar skickade 4000, eller 400, dinarer till Abû ´Ubaydah och sade till sitt bud: ”Titta vad han kommer att göra med dem.” Han sade: ”Han gav bort dem.” Därefter skickade han lika mycket till Mu´âdh bin Djabal. Budet sade: ”Även han gav bort pengarna förutom en liten del som hans hustru ansåg vara behövlig.” När budet underrättade ´Umar om detta, sade han: ”Lov och pris tillkommer Allâh som låter det finnas Muslimer som gör sådär.”

Abû ´Ubaydah sade:

”Jag önskar att jag vore en bagge så att mina ägare kunde slakta mig, äta mitt kött och dricka mitt spad.”

´Imrân bin Husayn sade:

”Jag önskar jag vore aska som skingras i vinden.”

Târiq sade:

”När pesten hade börjat sprida sig, skrev ´Umar till Abû ´Ubaydah: ”Jag behöver något som jag inte kan uppnå utan dig. Kom tillbaka omedelbart.” Då sade Abû ´Ubaydah: ”Jag vet vad de Troendes ledare vill. Han vill att den dödlige skall få leva.” Han skrev då tillbaka: ”Jag vet vad du vill. Jag ber dig att du låter mig stanna. Jag är tillsammans med Muslimska soldater och vill verkligen inte lämna dem.” När ´Umar läste detta, började han gråta. Det sades till honom: ”Har Abû ´Ubaydah dött?” Han sade: ”Nej, men det är som om han har gjort det.”5

Sedan dog Abû ´Ubaydah och pesten försvann.

Muhammad bin ´Umar al-Marwazî sade:

”De sade att Abû ´Ubaydah fanns bland 30000 soldater. Alla dog förutom 6000.”

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade flera gånger låta Abû ´Ubaydah vara ledare för bataljoner. En av dem gångerna var när hans styrkor råkade ut för hungersnöd. Havet hade då sköljt i land en död kaskelott6. Abû ´Ubaydah sade: ”Den är död. Därefter sade han: ”Nej. Vi är Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sändebud och vi strider för Allâhs sak. Ät den!”

Denna hadîth finns i al-Bukhârî och Muslim7.

Abû Hafs al-Fallâs sade:

”Abû ´Ubaydah dog år 18. Han hade då hunnit bli 58 år.”

1 Ahmad (3/133), al-Bukhârî (3744), Muslim (2419) m fl.

2 at-Tirmidhî (3657), Ibn Mâdjah (102), al-Hâkim (3/73) m fl. al-Hâkim sade att den är autentisk och adh-Dhahabî höll med.

3 3:200.

4 57:20.

5 al-Hâkim (3/263) och al-Humaydî. adh-Dhahabî sade:

”Den är enligt al-Bukhârîs och Muslims villkor.”

6 En mycket stor tandval med stort, fyrkantigt huvud och liten underkäke. (Norstedts ordbok, sid. 533) Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaskelott

7 al-Bukhârî (2483) och Muslim (1935).